Det är faktiskt is med blåa skuggor som ser ut så – men det är inte lätt att se. Men när solen ligger på en vårvinterdag blir det speciell blånad i skuggorna.
Klibbalen och för den delen även gråalen blir grafiska mästerstycken när man har turen att få fånga deras grenar mot en ljus bakgrund som här. Tjusigt!
Det var inte det lättaste att få till ett grafiskt uttryck, det var lite för gyttrigt hela tiden, en hel massa grenar som trängdes och det ville inte bli så snyggt, men trägen vinner. Maken uppskattade inte att jag hade gått ensam på isen däremot. Men det var så strålande vackert i solen.
Klart att du får! Tack för berömmet – en kamera som man trivs med är guld värt. Jag har ingen blogglista för att jag vill ha det lite ”rent” på min sida.
Alar är jag inte uppvuxen med. Inte förrän jag var ung vuxen visste jag vad alar var, men då var det spännande med de små vackra kottarna. Så vackert du skriver om alarna!
Al ser det ut som? Härlig bild! Blåa skuggorna av stammen blev verkligen läckra!
Ja, al är det och blå skuggor på isen blir vackert som bakgrund.
Vackra alkottar!
Ja, alkottar är väl fina!?
Mycket fina! Gillar den vackra himlen i din bild också.
Det är faktiskt is med blåa skuggor som ser ut så – men det är inte lätt att se. Men när solen ligger på en vårvinterdag blir det speciell blånad i skuggorna.
Aha!
Fiiiiiint som vanligt!! Kram!
Tack, som vanligt, Sirpa!
Kram!
Klibbalen och för den delen även gråalen blir grafiska mästerstycken när man har turen att få fånga deras grenar mot en ljus bakgrund som här. Tjusigt!
Det var inte det lättaste att få till ett grafiskt uttryck, det var lite för gyttrigt hela tiden, en hel massa grenar som trängdes och det ville inte bli så snyggt, men trägen vinner. Maken uppskattade inte att jag hade gått ensam på isen däremot. Men det var så strålande vackert i solen.
Väldigt fina bilder du tar! Blir sugen på att köpa en bättre kamera…Får jag lägga till dig i min blogglista?
Klart att du får! Tack för berömmet – en kamera som man trivs med är guld värt. Jag har ingen blogglista för att jag vill ha det lite ”rent” på min sida.
de där alkottarna får mej att direkt springa ..med mej själv ..ner ..till min barndom.. ner till sjön där alarna fanns ..alarnas kottdans mot himlen
där fanns en tröst i himlens blåhet som mötte sjöns
blå vatten
eller is
Alar är jag inte uppvuxen med. Inte förrän jag var ung vuxen visste jag vad alar var, men då var det spännande med de små vackra kottarna. Så vackert du skriver om alarna!
tack …med dina bilder som inspiration
Vad roligt att kunna inspirera!
men här är det väl alens stam
som bildar den
blå skuggan
som liknar en
..blå å
Ja, så är det och andra träds skuggor skimrar blått på isen.