
Till dig C….
Av: Jag
Etiketter:aftonbladetblogg, GAB, till minne
Kategori: bilder, foton, natur, naturkonst, vinter
Bländare: | f/5 |
---|---|
Focal Length: | 8mm |
ISO: | 100 |
Shutter: | 1/0 sek |
Kamera: | FinePix F30 |
..som inte är med oss längre. Vissa dagar påminns man smärtsamt om att inte glömma vad som är viktigt. Den här bilden är till minne av dig, ett stycke frusen natur till den naturliga naturmänniska du var. Mina tårar finns med där, med det mörka och det ljusa som är livet. Tack, C, för att du fanns för oss kollegor och för alla andra.
En mycket vacker bild! Mollstämd men ändå ljus!
GillaGilla
Tack, BeBest! Du läser den precis som jag.
GillaGilla
Håller med BeBest…
och visst saknar man dem som varit nära och inte finns här längre. Fint…
GillaGilla
Det är så sorgligt att så mänga försvinner i förtid. Under de senaste åren har fyra kolleger och två andra personer med anknytning till jobbet dött. En blev mördad, en dog av ovanlig cancer mycket ung…. Man påminns om livets skörhet. Dessutom har jag mist flera släktingar och vänner inom några år, så jag kan det här med begravningar.
GillaGilla
Vackert som vanligt..
GillaGilla
Tack, som vanligt, Linda!
GillaGilla
Oh, så vackert! Vi håller på att fundera på nya gardiner i vardagsrummet och det är precis så jag ser dem för mig! 😉
De som har lämnat oss lämnar oss inte på riktigt, inte alla i alla fall. En del lever vidare, som en liten låga i hjärtat på dem de berört.
GillaGilla
Tänk att jag har fotat dina gardiner utan att veta om det! Vet du vad det är? En hink med lite löv i botten som hade stått och frusit. Jag hällde ur isen ur hinken och ställde isbiten mot solen och fotade.
Ja, så är det förstås, de sätter spår, olika för olika personer. Den här personen ser jag skrattande och hon utropar: ”trattisar, oh, trattisar! när vi gick i skogen en gång. En annan kollega lever i sina lammöron som hamnade i min rabatt. Nej, nu blev de för sorgligt. Bäst att gå ut och använda dagen tills den tar slut.
GillaGilla
Jag tyckte om den korta vänskapsliga kärleksförklaringen. 🙂
Kraaamar och allt gott till dej!!
GillaGilla
Det är så chockartat och sorgligt att hitta dödsannonser på personer man känt. Det har hänt alldeles för ofta på senare tid. Jag har ju varit sjukskriven flera år nu så jag hänger inte med i vad som händer.
Men jag får minnas dem med glädje.
Kram!
GillaGilla
Så vackert …vi bär alla på minnen av människor som på något sätt gjort avtryck hos oss…min väninna dog i cancer endast 35 år ung..jag kan fortfarande höra hennes skratt och se hennes leende…och jag minns om henne då jag ser stubbar för hon sa alltid att hon skulle bli en stubbe i sitt nästa liv så att de som var trötta skulle kunna sitta ner en stund och ta igen sig …
Hennes minne finns för evigt i mitt hjärta….
kram
GillaGilla
Men vilket fint sätt att komma ihåg henne din väninna gav dig! Hon erbjuder en stunds vila i naturens sköte, vackert!
Kram
GillaGilla
❤
GillaGilla