Slänger in en.
Av: Jag
Etiketter:aftonbladetblogg, GAB, hostmedaljong
Kategori: bilder, foton, natur, naturkonst, växter
| Bländare: | f/2.8 |
|---|---|
| Focal Length: | 8mm |
| ISO: | 400 |
| Shutter: | 1/0 sek |
| Kamera: | FinePix F30 |
baraenbildavmig
Ja, en bild och några ord eller så.
baraenbildavmig 
äsch du slänger väl aldrig ..bara så där, det du visar känns alltid så omsorgsfullt valt. Nån sorts ‘löv i ägg’ som samtidigt ger en känsla av omslutande armar ..en hand där uppe ..
i hostmedaljongen.
känner mej lite generad att jag själv ogenerat vältrar mej i offerkoftor utan att ha dåligt samvete för det..
för mej är det enda sättet att komma ur dem
vältra mej en stund
..inuti dem
tills nån maska eller knapp lossnar ..och släpper ut mej
hoppas det inte är nån alldeles för obehaglig kofta du hamnat i
GillaGilla
Jag hade lagt den här på skrivbordet för att användas vid tillfälle. När jag kollar runt på mina hårddiskar så plockar jag in foton som jag gillar så att jag har dem lättillgängliga. Jag måste titta närmare på den, ni är några som ser armar i den! Jag har ett gäng med bilder som jag har döpt till ”ägg” fast det är sfärer.
Jag anser att man behöver göra precis som du skriver, vältra sig och skriva om det som skaver tills man kan kliva ur koftan ett tag igen. Jag har en sjusärdeles snygg kofta som jag köpte för dyra pengar åt mig själv i julklapp. Den kan jag slita länge på. Den psykiska koftan är att det dyker upp nya hinder i min hälsa och att det ibland känns som om jag går under av alla smärtor och all kraftlöshet.
GillaGilla
åå vad är det som belastar dej för mycket ? då det blir så ?
finns det nåt sätt att få vila från det.?
måste jag fråga mej själv ofta för jag om och om har en tendens att inte märka vad som smugit sej inpå och över mej
Men .jag förstår att du säkert har tänkt på allt jag kan föreslå redan ..önskar verkligen att jag kunde föreslå nåt bra …’men här står ..ja
GillaGilla
Jag har märkt att det inte behöver vara så mycket, den här tiden på året är jag oftast väldigt dålig. Men du har rätt, det är bra att rannsaka sig och hitta negativa mönster. Nu är jag lite gladare, lika värkig och i morgon ännu sämre, men genomluftad, promenerad och inspirerad. Och naturligt trött.
GillaGilla
Coolt fokus det blir i en sådan bild…
Hemikram
GillaGilla
Ja, blicken samlas inåt på nåt vis när man komprimerar så här.
Kram
GillaGilla
Hej vännen..
är på en liten rundtur i bloggvärlden innan dagislämning.. 😉
Ser du kvinnan som gömmer sitt huvud i sina händer? Det såg jag i din bild innan jag såg vad det egentligen var…
Vackert, som vanligt!
Kramar
GillaGilla
Men hej på dig, Hanna! Undrade just hur du hade det, det är så många som pausar nu. Jag måste syna bilden lite noggrannare, det är tydligt! Tack snälla Hanna och hoppas att ni alla mår bra!
Kram
GillaGilla
Som en skyddsängels kram fruset i tid och rum!
GillaGilla
En så poetisk tolkning!
GillaGilla
Först satt jag och bara gapade alldeles betagen! Jag såg varsamma händer kupa sig runt något osynligt de försökte skydda.
Som du märker är detta foto en bild som engagerar och lämnar utrymme för egna tolkningar. Det kallas konst! Stor konst!
GillaGilla
Ni kanske börjar förstå varför jag älskar funkian eller hostan? Det är inte en så väldigt gammal bekantskap för mig, jag tyckte nog att den såg lite tråkig ut innan jag en gång ändå fick syn på att den kunde vara vacker och köpte den till min trädgård. Att jag sedan fick ett stort bestånd på köpet på det torp vi köpte var definitivt ett stort plus, det är en ynnest att få följa dess förfall med kameran. Tack, BeBest!
GillaGilla
Du, det där var inte tråkigt.
Härliga färger också.
GillaGilla
Nej, jag håller med, tråkigt är det inte. Färgerna antyder att det här är hostan i stan, den antar blågråa toner när den vissnar och krullar ihop sig. Den på landet blir mer gulvitgrå.
GillaGilla
Inget värmer så bra när man är sur som en redi offerkofta. 😉 Bara man inte fastnar i den men det gör du nog inte. Snart är det vår!!Tjohej!! Och kram! ♥
GillaGilla
Vet du Lindalou, jag slängde av mig koftan och gick ut i solen som faktiskt tittade fram en stund. Idag var jag som en bergsget, tog mig upp och ner för slänter och kullar. Jag glömde bort att jag skulle hem också och inte bara bort, det gör jag nästan alltid när jag ger mig iväg med kameran. Men nu så, nu är jag på plats vid datorn igen, har ätit en sen lunchmacka och ska börja syna vad kameran fångade. Mycket bilar blev det idag! Koftan får vila lite tills den behövs igen. Och våren kan vänta tills vintern har varit!
Kram
GillaGilla
Du är fantastisk på att fota! En fotokonstnär är du…
GillaGilla
Tack, snälla Britta för de orden!
GillaGilla
Delad på FB
Kram!
/Skvitt
GillaGilla
Skvitt. Jag har skrivit det här förr: Kul att du gillar mina bilder, men jag vill inte att du delar, vad det nu innebär, dem på ett forum där jag själv inte är med. Jag vet inte ens vad det innebär, men det känns som om jag förlorar kontrollen över dem.
GillaGilla
Det som händer är att det syns en liten miniatyr, tumbnail, av bilden och så går det en länk till ditt inlägg, alltså ingen kopia.
Nu tog jag bort det från facebook, fast det är ju egentligen fel, eftersom det var reklam för din blogg. Jag kan dela det igen, om du så vill nu när du nu vet att du inte förlorar kontrollen över bilden.
Kram!
/Skvitt
GillaGilla
Som jag säger: så länge jag själv inte är ute på FB behöver inte mina bilder vistas där heller.
GillaGilla
Självklart respekterar jag dig och din ståndpunkt.
Kram!
/Skvitt
GillaGilla
Oj vad jag känner igen mig. Och jag antar att du menar att du har mjuka kläder när du inte mår bra, för min del är det essentiellt. Klarar inget som sitter åt, inte ens en omjuk varumärkeslapp. Varma kläder vill jag ha, så det blir ofta underställ samt ulltröja. 🙂 Bara för att jag inte har nog med koftor… 🙂
Denhär gången passade äggformen som handsken, den framhäver och skapar mystik på ett härligt sätt!
Största kramen och allt gott till dej!
GillaGilla
Vi har ju avhandlat det på din blogg, det är svårt när de bättre dagarna lyser med sin frånvaro för länge. Igår slängde jag dock koftan, dök ut i solen och förlorade mig i snåriga buskage, bilar på motorvägen och en bondgårds skrotupplag. Det var mödosamt att ta sig hem igen då vägen hem på något mystiskt vis är längre än den som för bort.
Tack för bildberöm!
Varma koftkramar
GillaGilla
Gillade verkligen koftkramarna!
Allt gott till dej!
GillaGilla
Idag är koftan djupt röd och du kan få en till koftkram!
GillaGilla
Vackert!
GillaGilla
Tack, Inger! Det är ju ett favoritmotiv.
GillaGilla