Rockbjörnen
Rockbjörnsgalan har nyligen gått av stapeln och de rockande björnarna har delats ut till utvalda artister. Han är en tuffing björnen som stjärnorna belönas med. Men få vet vem som skapade den rockande björnen. Han hette Anders och han var vår vän. Han var en i Kirunagänget som flyttade söderut för att studera. Jag såg upp till honom för att han var konstnärlig och så vuxen jämfört med de andra i klassen. Här bodde han i kollektiv med min syster, sin bästa vän och några till. Vi åkte till Sitges en sommar och en natt gick Anders i sömnen och ställde sig på hotelltrappan och kissade. Många var de fester vi hade tillsammans och ibland åt vi palt tills vi fick paltsvimma.
När han ritade rockbjörnen jobbade han på Aftonbladet som tecknare. Han inspirerades bland annat av den rakade björnen i John Irvings Garp och hans värld. Björnen lever vidare, men Anders dog ung, hans lungor sprack av astmaattacken som han fick på torpet i Småland, ambulansen hann inte fram i tid.
Jag satt under körsbärsträdet på mina svärföräldrars torp och ammade min sommarflicka. Solen strilade ner genom lövverket. Min man som läste Aftonbladet kraschade idyllen när han sa: ”Anders är död.” ” Det kan han inte vara, sa jag, det måste vara nån annan med samma namn.” ”Det är Anders, det finns en bild på honom”, sa han. Telefon hade vi ingen på torpet och mobiler var inte ens påtänkta då. Där tog den sommaren slut. På begravningen uttryckte min babys gråt allas vår förtvivlan. Men Malin hade blåa skor.
baraenbildavmig 
Fin hyllning och bild… Nominerar dig till en sk bloggaward… Pà La vie sauvage…
GillaGilla
Tack, Maria! Vad glad jag blir, ska kolla!
.
Kollade och står över den här gången eftersom det handlar om sötsaker. Jag får inte äta sånt.
Men tack för att du tänkte på mig!
GillaGilla
Trevlig bild, och ett sorgligt minne. Jag vill inte skriva om min upplevelse med björnar här. Har gjort det hos mig.
Svante
GillaGilla
Tack Svante! Ja, såna minnen vill man helst vara utan. Det som jag tycker är tråkigt är att man aldrig ser nämnt i Aftonbladet vem som skapade Rockbjörnen.
GillaGilla
Underbar bild, och ack så sorgligt minne, vilket du delar med dig av på ett otroligt nyanserat och gripande sätt till oss andra. En otroligt fin hyllning till en älskad och saknad vän. ♥
Kram
GillaGilla
Tack rara grevinnan! Visst förstod du att det var en björn i rock, en rockbjörn? Jag ville skriva något, för varje gång när det ska röstas och utses så påminns jag. Vi var ett sammansvetsat gäng.
Kram
GillaGilla
Ja,det förstod jag att björn i rock=rockbjörn. Förstår att ni var sammansvetsade.
Kram
GillaGilla
Bra det. Det var början till slutet.
Kram
GillaGilla
♥
GillaGilla
Tack, Rozie! Ditt hjärta låg i skräpet.
Kram
GillaGilla
Mitt hjärta kastades i skräpet av en hård och kallt brutal WP! 😥 *snyft*
GillaGilla
Det är verkligen ingen behandling man förväntar sig när man kommer med hjärtat i handen!
Kram
GillaGilla
Så söt rock-björn! Men en sorglig historia…, dock fint skrivet.
Kram
GillaGilla
Tack, Agneta! Björnen gav barnen till sin pappa när de var små.
Kram
GillaGilla
Vackra ord! Och en riktigt, riktigt gullig rockbjörn. 🙂
GillaGilla
Tack, Inger. Just nu minns jag inte om Björnen heter Misja eller Kirov.
GillaGilla
Så sorgesamt och rörande du beskriver detta historiskt betydande verks skapande och spirituella värde… =0(
En varm och styrkepeppande hemikram
GillaGilla
Tack Hemi!
Kram
GillaGilla
Det var på tiden att berättelsen om Anders kom fram!
Jag förstår att det var en svår chock att så oväntat få budskapet om hans död och att det satte spår som ännu kan skönjas.
Din rockbjörn och din väl avstämda berättelse gillar nog Anders lika mycket som jag gör! Törs man säga att de rockar fett?
GillaGilla
Haha, den var bra, de rockar fett! Ja, den berättelsen behövde berättas, kändes det som, jag kan inte förstå varför hans namn aldrig nämns. Och ja, Anders skulle ha gillat det!
GillaGilla
Det finns människor som etsar djupa spår i de hjärtan de berör.
*kramen*
GillaGilla
Precis så är det. Djupa spår.
Kram
GillaGilla