En sån där dag.

Av: Jag

01 12, 2012

Etiketter:,

Kategori: bilder, natur, snö, växter, vinter

28 kommentarer

Bländare:f/6.3
Focal Length:55mm
ISO:100
Shutter:1/0 sek
Kamera:NIKON D60

En sån där  dag när mörkret rämnar, när gråheten ger med sig och själen sjunger igen. Mitt behov av vinter, snö och kyla blev synligt idag. Att det kunde vara så tydligt. -8°, tjockt med snö och en tvekande sol lockade mig ut för att pröva mina ben i omgivningarna. Hänförd. Någon hade förvandlat allt det tröstlöst gråa fuktiga till ett ljust sagolandskap där allt var klätt i vinterns vita velourdräkt. Till och med trädens stammar var vita. Lycka!

Och mina vänner: Idag är första dagen i mitt liv med hel sjukersättning.

28 kommentarer på “En sån där dag.”

  1. Jag saknar snötäckta träd och hus… Det är fint! Det verkar som om det gàr bra för dig… ☺

    Gilla

  2. Det är vackert när snön ligger kvar på grenarna. Tyvärr ingen snö här hos mig på västkusten ännu, men lika kallt.
    Gott att höra att själen sjunger igen:-)!

    Gilla

    • Ja, det är väldigt väldigt vackert, men det varar inte så länge. Snön gör det hela så…. rent. Tack, det känns bra!

      Gilla

  3. Gott att det känns lättare idag. Ska man säga Grattis eller hur känns det med hel sjukersättning? Kram

    Gilla

    • Grattis är nog på sin plats. Jag har nog inte riktigt fattat det än, trodde ju att det var kört efter vad jag fick uppleva på Af.
      Kram

      Gilla

      • Då kör vi på med ett redigt stort GRATTIS 🙂 Skönt om du kan få släppa just den biten, man blir ju inte direkt piggare av att bråka med de där instanserna..

        Kram

        Gilla

  4. Först ett stort GRATTIS till att du nu fått en möjlighet att läka dig själv och hitta din nya väg framåt! Du hade nog fått en kram också om jag haft möjligheten!
    Ditt fina foto med hoppets färg i bakgrunden och svårigheternas dystra grenar nästan dolda under den glittrande vitblusen gjorde mig glad!
    Jag har inte vågat mig ut än men hade tänkt göra ett försök idag.

    Gilla

    • Tack, BeBest! Jag försöker hitta möjligheter att komma framåt men det som ger lite glädje har alltid en rekyl som gör ont värre. Jag vill ändå tro att nu när jag kan slappna av från pressen att skaffa nya tunga intyg, kan jag kanske långsamt finna en inre balans som helar.
      .
      Ta det lite försiktigt där ute och krya på dig!
      Kram

      Gilla

  5. Jag gläds med dig att du nu får chansen att, slippa pressen från FK, och AF, hoppas det inte är tidsbegränsat, eller att det är så långt att du kommer ifatt. I morse då jag var ute med vovve var det -17 grader, och blåste 6 m/sek, nu har långkallingarn letats fram, fan vad det kliar. Vi har faktiskt inte fått mer än dryga decimetern snö, men blåsten har blåst bort all snö som du med fotot lyckat fånga på trädgrenarna.
    Svante

    Gilla

    • Tack, Svante! Vad jag förstår så gör de en koll efter tre år, att man fortfarande är i behov av sjukersättningen. Det låter lite kallt med minus 17 och blåst! Har du yllekallingar, inte kliar mina!? Hos oss är det makalöst vackert med den myckna snön som smyckar allt och så den mjölkvita himlen därtill. Helt vindstilla och ungefär 13 minusgrader.

      Gilla

  6. Snö. Trist att skotta och köra i men jösses vad det kan vara vackert! Vintermörkret blir inte lika kompakt om det är snö ute heller, månen och stjärnorna speglar sig så vackert i de små vattenkristallerna.

    Gilla

    • Det är lätt för mig att vara förälskad i snö, som varken skottar eller kör. Men även när jag skottade älskade jag snön, minns jag nu. Glöm inte knirrande under skorna när man går i det vita.

      Gilla

  7. Jag har ju en del erfarenhet när det gäller det som då hette sjukbidrag, med a-skadelivränta, vilket beviljades mig 1988. Det skulle omprövas gång efter gång, men med bra läkare, och mänskliga tjänstemän på FK fungerade det bra, efter att jag blivit hemskickad från rygginstitutet i Sundsvall. Jag anlände dit på kvällen, och fick sova en natt där, på morgonen blev jag undersökt av en ortoped, som ansåg att min ryggskada var för svår att behandla där, och fick åka hem till Stockholm igen samma dag. Väl hemma, och med ortopedens uttalande sökte handläggaren om sjukbidrag till mig, trots att jag inte ville ha det så, men det blev så i alla fall. Det provades år ut, och år in fram till 1996, då jag beviljades 75 % permanent sjukpension med a-skadelivränta. Jag gick då till AF, och försökte ställa mig som arbetssökande för de andra 25 procenten, men se det gick inte, då de ansåg att jag skulle förstöra deras statistik. Jag försökte på alla vis att slippa bli förtidspensionär, jag gick t.o.m. ett år på en AMU kurs för att lära mig att laga trädgårdsmaskiner, och motorsågar, startade en firma i Nordingrå för detta. Första responsen från reklamen jag hade delat ut i området blev ett telefonsamtal, som jag aldrig kommer att glömma. Det ringde jag tror det var kring kl. 22.00, frågan var ”Är det du som lagar motorsågar” Jag svarade att så var fallet, och får då en fråga till, ”Du är inte härifrån va”, och på den frågan svarade jag att jag kom från Stockholm, svaret jag fick löd ”Ja hej då”. Det var då jag gav upp, och lät mig få leva fram till äkta pensionen, som nu inträtt, med en nettoförsämring med 3000 kr/mån.
    Svante

    Gilla

    • Intressant läsning. -96 var väl ungefär när jag blev akut sjuk och min sjukdomshistoria började. Men jag kom tillbaka och jobbade mer än heltid innan jag började känna av oorken. Och nu är jag här. De flesta av oss som är ”sjukpensionerade” har nog jobbat tills det var helt omöjligt. Det sitter i ryggmärgen att man ska göra rätt för sig.

      Gilla

      • Inför sista hundpromenaden om några minuter visar termometern -19,5 grader, så jag tror att det blir en kort sådan. SMHI tror att det kommer att vara kallare i morgon bitti, fast fel har de haft förut. Angående min sjukpension har flera utryckt att ”vilken tur du har haft”, och jag tänker som så tänk om jag haft turen att slippa vara så dålig att det behövdes.
        Svante

        Gilla

        • Precis så känner jag – jag hade helst sluppit vara sjuk och hamna i det här eländet. Vissa dagar är jag desperat. Samtidigt är det en chans att kanske kunna bli lite bättre när man slipper stressen.
          .
          Kallt lär det bli, temperaturen sjunker!

          Gilla

  8. Underbart att kunna njuta så av denna årstid. Det kan inte jag, även om jag söker det vackra.

    Grattis till det hela! Roligt och en trygghet för dig, antar jag.

    Kram

    Gilla

    • Ja, det är nog en stor fördel att kunna njuta av vintern, den är ju ganska lång. Men då vill jag ju helst ha snö, vitt och fint och inte bara grått och grinigt. Jag har förstått att du är väldigt frusen och du borde kanske försöka hitta sockor bland annat som håller dig varm, Jag påminner om alpackasockorna, hade dem idag och var helt varm om fötterna när jag väntade på bussen.
      .
      Tack, Madonnan, det är förunderligt att det gick och jag har nog inte tagit in det än. Ja, det är en trygghet på så vis att jag inte behöver oroa mig för sjukintyg och om de godtas av Fk. Nu kan jag koncentrera mig på att försöka bli så bra jag kan och även läkaren kan slippa allt tidsödande intygsskrivande.
      Kram

      Gilla

    • Tack! Men det kom smolk i glädjebägaren när jag upptäckte att man går efter 12 år gamla inkomstuppgifter. År 2000 fick jag halv sjukersättning och har sedan dess arbetat halvtid tills jag blev sämre. Jag får till och med lägre månatligt belopp än om man hade dubblerat den summa jag har fått hittills, beroende på att en garantiersättning försvann. Jag känner mig fattig och snopen. Jag har ju jobbat de där åren och naturligtvis fått en helt annan lön än för tolv år sedan.

      Gilla

      • Varför gör de så? Har du glömt att ändra inkomst?

        Gilla

        • Nej, vore det så finge jag en häftig retroaktiv summa! Man hänvisar till pensionslagen. Enligt den har jag haft en 50% sjukersättning och nu höjs den till 100% och då gäller det datum då jag fick den första halvan. Det spelar tydligen ingen roll att jag jobbat halvtid tills jag blev sjukskriven. Barockt. Det är ännu märkligare om man tänker på att när man blir utförsäkrad, vilket jag blivit två gånger under den här sjukskrivningen, så räknas det som ett helt nytt sjukfall när man blir sjukskriven igen efter att ha varit inskriven på Af. Ingen kontinuitet där alltså.
          .
          Sen är svårt att få reda på beräkningsgrunderna. Jag har ringt flera samtal till Fk och när jag till slut fick en handläggaren på tråden så lät det som om min begäran var väldigt konstig, att jag ville ha det svart på vitt, klart redogjort hur man hade räknat och på vilka grunder. Det skulle dröja, sa man, innan jag kunde få svar på det. Jag inser att det är lönlöst att ens försöka, men jag tänker ändå rota i det, då det är så märkligt att det inte skulle betyda något för sjukpensionen att man trots allt har fortsatt att jobba. Man kan väl betrakta det som två separata halvor och slå ihop dem?

          Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: