TTT

By: Jag

Jan 26 2013

Taggar:,

Kategori: Bilder, Foton, Frost, saker, snö, Vinter

23 kommentarer

Aperture:f/8
Focal Length:30mm
ISO:100
Shutter:1/250 sec
Camera:NIKON D60

TTT, skriver Bodil Malmsten. Ni vet, hon med tiden. Tankar tar tid. Eller tystnad tar tid, eller…

Edit: Hoppsan, fel Bodil. Hon med tiden heter Bodil Jönsson.

Nuförtiden borde jag ha gott om tid. Ändå är det på väg någonstans eller från någonting som jag hittar den där pausen,  som jag har behov av att tanka det vackra, att samla på ljuset, stillheten… att andas. Kanske som en belöning för det inte alltid lätta; som karamellerna jag köpte på väg hem från läkarbesöken förr.

23 comments on “TTT”

  1. ”Ont om tid är det gott om!”🙂
    Härlig bild!

    Kram och ha en fin lördag!

    Gilla

  2. Som fluffiga cocosbollar ligger snökuddarna uppe på stolparna. En lika elegant som läcker mums-mums-bild!

    Gilla

  3. Vit Igelkott med ungar var min första tanke. Det fanns inte mycket med Bodil, men denna tyckte jag var kul.

    Svante

    Gilla

    • Snöigelkottar, ja det kan det förstås vara!

      Den passade ju bra med snötemat! Såna klapplekar höll vi på med i skolan – och de finns fortfarande, men ofta som ganska obegripliga tungvrickningsramsor.
      .
      Tillägg: Det var Bodil Jönsson som skrev om tiden, Malmsten har försökt leva som om tiden inte fanns.

      Gilla


  4. Undrar om inte klapplekarna har sitt ursprung i handmjölkningen av Kor, takten stämmer.
    Svante

    Gilla

    • Vem vet? Men även stadsbarnen har lekt klapplekar. De kan ju ha börjat på landet i och för sig. Vi bollade också med två eller tre bollar mot en vägg och hade ramsor till: ”Min man heter Albin, själv heter jag Agneta, vi bor i Alingsås, där säljer vi apelsiner.”

      Gilla

  5. Du är makalös på att hitta och fotografera vackra motiv!

    Gilla

  6. Härlig bild på en av vinterns alla naturliga snöskulpturer.

    Jag gillar verkligen Bodil Malmsten. Har alla de tre T:na, men det fattas ändå något annat viktigt. Det är sinnesro och allt beror på den frustrerande sits jag befinner mej i just nu…
    —–
    Ha en finfin helg.

    Kao

    Gilla

    • Tack, Kao. Naturen gör verkligen vackra skulpturer och installationer av snön. Alla dessa snöormar i träden till exempel.
      .
      Sinnesro är en viktig bit i det hela. Jag har nog inte heller riktigt hittat den sen jag gick i däck. Saknar koncentrationen som jag hade innan, den som gör att man kan läsa under en längre stund till exempel. Hoppas att du hittar en lösning snart.
      Detsamma, Kao!
      .
      Tillägg: Jag tog fel på de båda Bodilarna som skriver. Bodil Jönsson har skrivit om tiden, Bodil Malmsten har försökt leva som Jönsson lär.

      Gilla

      • Jag gillar båda.
        Bodil Jönsson är vetenskapskvinnan. Malmsten är poeten. Och visst är de på sätt och vis lika.

        Bodil Jönsson var med i en återkommande vetenskapspanel för en del år sen i TV och det finns väl ingen som kan berätta ett komplicerat skeende så enkelt som hon kan – och att kunna entusiasmera.
        🙂

        Kao

        Gilla

        • Jag vet ju det här, men jag har en förmåga att blanda ihop just sånt. Jag har parfack i hjärnan och det som har hamnat i ett sånt kan jag knappt skilja åt, tar alltid fel. Jag har böcker av båda hemma, men det hjälpte inte.

          Gilla

  7. Snöhattar..de ser ut som små soldater eller vakter ..engelska ”Beefeaters” de som vaktar englands slott The tower of London…de med de stora svarta höga hattar.
    Fast här med vita hattar dock.🙂
    Det är roligt att läsa andras associationer…kokosbollar hade jag inte kommit på ej heller vita igelkottar ..så söta🙂
    Bilden är ljus och fin ..tänk va man kan finna genom en kameralins?
    Kram

    Gilla

    • Ja, det är lustigt. När man står i givakt heter det ju också att man står som tända ljus, som jag tyckte att det såg ut som. Ulliga huvudbonader, jag, varför inte! Här var det ögat som fann motivet och häpnade över strålglansen, vitheten, skönheten. Jag bara klev ur bilen och ställde mig och fotade innan jag gick in till mor. Då hade jag fått påfyllning, lite mod och glädje att ta med in.
      Kram

      Gilla

      • Hm ibland behövs det mod, massor med mod och påfyllning för att ta med till besöken på hemmet. Det är inte alltid så upplyftande att besöka mamma…men oftast är det ändå givande..då man ser hur glad hon blir av min blotta närvaro.
        Vi promenerar ju ofta med kameran som sällskap…mamma får snällt sitta och titta på då jag finner något intressant att föreviga.

        Bara man tar sig tid så kan man finna motiv lite varstans..som dina fina tända ljus:)

        Kram

        Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: