Det gåtfulla folket.

By: Jag

Sep 01 2013

Taggar:

Kategori: Bilder, Foto, Foton, Personer, Photos, Sång, Sommar

29 kommentarer

Aperture:f/6.3
Focal Length:48mm
ISO:100
Shutter:1/320 sec
Camera:NIKON D60

Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land,
detta land är ett regn och en pöl.
Över den pölen går pojkarnas båtar ibland,
och dom glider så fint utan köl.
Där går en flicka, som samlar på stenar,
hon har en miljon.
Kungen av träd sitter stilla bland grenar
i trädkungens tron.
Där går en pojke som skrattar åt snö.
Där går en flicka som gjorde en ö
av femton kuddar.
Där går en pojke och allting blir glass
som han snuddar.
Alla är barn och dom tillhör det gåtfulla folket.

Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land,
detta land är en äng och en vind.
Där finner kanske en pojke ett nytt Samarkand
och far bort på en svängande grind.
Där går en flicka, som sjunger om kottar
själv äger hon två.
Där vid ett plank står en pojke och klottrar att
jorden är blå.
Där går en pojke som blev indian.
Där, där går kungen av skugga runt stan
och skuggar bovar.
Där fann en flicka en festlig grimas
som hon provar.
Alla är barn och dom tillhör det gåtfulla folket.

Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land,
detta land är en gård och ett skjul.
Där sker det farliga tågöverfallet ibland
vackra kvällar när månen är gul.
Där går en pojke och gissar på bilar,
själv vinner han jämt.
Fåglarnas sånger i olika stilar
är magiska skämt.
Där blir en värdelös sak till en skatt.
Där, där blir sängar till fartyg en natt
och går till månen.
Där finns det riken som ingen av oss
tar ifrån dem.
Alla är barn, och dom tillhör det gåtfulla folket.

Olle Adolphson/Beppe Wolgers

29 comments on “Det gåtfulla folket.”

  1. Åh vilken fin bild!!

    Gilla

  2. Så söt! Är det barnbarnet?
    Sången är fin, och visst stämmer det.

    Gilla

  3. Ohh…vilken fin bild du tog. Hon verkar så tankfull och jag gillar att hon tittar bort.

    Gilla

  4. Får jag som uppskattning av en jättefin bild lämna denna.

    Svante

    Gilla

    • Tack, Svante! Jag hittade den här, men koncentrerade mig på texten, tänkte väl att någon skulle länka till den.

      Gilla

  5. Ett helt fantastiskt foto! Det är med foton av det slaget man brukar vinna fototävlingar. Bilden har en naturlig känsla och förmedlar en hel berättelse! Grattis!
    Jag antar att du som vanligt vägrar delta i fototävlingar men ett sånt barnbarn, en sån sensibel, fantasirik och filosofisk livsnjutare, är ju trots allt en högre vinst än alla tävlingars priser tillsammans.

    Gilla

    • Tack, BeBest! Roligt att du tycker om det. Ja, det är en högvinst de små och stora livsnjutarna. En stund i sandlådan med sommarflickan är verkligen livskvalitet.

      Gilla

  6. Åh så fint du fångat den lilla…ljuset snett bakom från höger..gör bilden magisk.
    Barn är magiska fantasifulla och livfulla små varelser..som sätter guldkant på livet och förgyller tillvaron för dem runt ikring sig.
    De är verkligen det gåtfulla folket..som kommer på genialiska lösningar som man själv aldrig kommit på ..hur man än funderat och tänkt i alla banor.
    De är spontana och direkta…inget skymmer deras tankar..ingenting är omöjligt i deras logiska värld.

    Det hade blivit en fin triss av ditt lilla barnbarn …en bildserie som du kan rama in och ha på väggen. Bilder blir fina 3 och 3…
    kram

    Gilla

    • Så roligt att du tycker om bilden! Barn är allt det där och det är en rikedom att få uppleva det på nytt, den här perioden i livet när man inte själv har ansvaret för dem utan bara kan plocka godbitarna. Jag fotar personer alldeles för sällan och får påminna mig om att plocka fram kameran även i sandlådan. Du har rätt i att bilder blir fina i serier om tre, och det är väl tänkbart att jag kan göra något sådant av bilderna.
      Kram

      Gilla

  7. Tack för dina gillanden, Mona och välkommen till min blogg!

    Gilla

  8. Det märkliga med den där sången är att jag som barn inte alls gillade texten, men att jag uppskattar den nu som vuxen. Och inte alls kan förstå vad det var som jag provocerades av då. (Men provocerad blev jag.🙂

    Jättefint porträtt!

    Gilla

    • Tack, Inger! Det är ju lite lustigt förstås. Konstigt att du inte minns vad det var som du inte gillade. En del saker från barndomen fastnar glasklart i minnet.

      Gilla

      • Ja. Det är märkligt att jag inte riktigt kan sätta fingret på vad det var som störde. Kanske att den mystifierar och allienerar barn? Att vara barn var ju för mig det naturliga tillståndet då. Inte något främmande och annorlunda. Men jag vet inte. Är inte säker på att jag hade ett sådant ordförråd då att jag kunde formulera för mig själv exakt vad det var med den där texten som störde.🙂

        Gilla

  9. Å, vad söt! Fin bild.

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: