Det gåtfulla folket.
Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land,
detta land är ett regn och en pöl.
Över den pölen går pojkarnas båtar ibland,
och dom glider så fint utan köl.
Där går en flicka, som samlar på stenar,
hon har en miljon.
Kungen av träd sitter stilla bland grenar
i trädkungens tron.
Där går en pojke som skrattar åt snö.
Där går en flicka som gjorde en ö
av femton kuddar.
Där går en pojke och allting blir glass
som han snuddar.
Alla är barn och dom tillhör det gåtfulla folket.
Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land,
detta land är en äng och en vind.
Där finner kanske en pojke ett nytt Samarkand
och far bort på en svängande grind.
Där går en flicka, som sjunger om kottar
själv äger hon två.
Där vid ett plank står en pojke och klottrar att
jorden är blå.
Där går en pojke som blev indian.
Där, där går kungen av skugga runt stan
och skuggar bovar.
Där fann en flicka en festlig grimas
som hon provar.
Alla är barn och dom tillhör det gåtfulla folket.
Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land,
detta land är en gård och ett skjul.
Där sker det farliga tågöverfallet ibland
vackra kvällar när månen är gul.
Där går en pojke och gissar på bilar,
själv vinner han jämt.
Fåglarnas sånger i olika stilar
är magiska skämt.
Där blir en värdelös sak till en skatt.
Där, där blir sängar till fartyg en natt
och går till månen.
Där finns det riken som ingen av oss
tar ifrån dem.
Alla är barn, och dom tillhör det gåtfulla folket.
baraenbildavmig 
Åh vilken fin bild!!
GillaGilla
Tack, den tog jag idag.
GillaGilla
Så söt! Är det barnbarnet?
Sången är fin, och visst stämmer det.
GillaGilla
Ja, det är den yngsta av dem. Jag gillar sången, den dyker upp i mitt huvud ibland.
GillaGilla
Ohh…vilken fin bild du tog. Hon verkar så tankfull och jag gillar att hon tittar bort.
GillaGilla
Hon var så upptagen med sin lek. Först var stenen en köttbit. Sen tvättade hon plötsligt ansiktet med den, gned den mot kinderna. Den var nog len, hon hade hällt vatten på den tidigare.
GillaGilla
Lustig. Det såg jag i min inre bild. Det mot ansiktet.
GillaGilla
Jag borde egentligen gjort en bildserie. Hon höll den mot munnen, det såg ut som hon pussade den, sen var det ansiktets tur. Roligt att du såg det framför dig.
GillaGilla
Varför gjorde du inte?
GillaGilla
Det var inte riktigt läge för det. Jag har fått hennes förkylning med hosta och är matt och trött. Det blir sängen idag.
GillaGilla
Men krya på dig! Inte kul alls att du blev sjuk.
GillaGilla
Tack, Antonia! Dagisinfektioner hos mor-/farföräldrar kommer med på köpet. Tyvärr.
GillaGilla
Får jag som uppskattning av en jättefin bild lämna denna.
Svante
GillaGilla
Tack, Svante! Jag hittade den här, men koncentrerade mig på texten, tänkte väl att någon skulle länka till den.
GillaGilla
Ett helt fantastiskt foto! Det är med foton av det slaget man brukar vinna fototävlingar. Bilden har en naturlig känsla och förmedlar en hel berättelse! Grattis!
Jag antar att du som vanligt vägrar delta i fototävlingar men ett sånt barnbarn, en sån sensibel, fantasirik och filosofisk livsnjutare, är ju trots allt en högre vinst än alla tävlingars priser tillsammans.
GillaGilla
Tack, BeBest! Roligt att du tycker om det. Ja, det är en högvinst de små och stora livsnjutarna. En stund i sandlådan med sommarflickan är verkligen livskvalitet.
GillaGilla
Åh så fint du fångat den lilla…ljuset snett bakom från höger..gör bilden magisk.
Barn är magiska fantasifulla och livfulla små varelser..som sätter guldkant på livet och förgyller tillvaron för dem runt ikring sig.
De är verkligen det gåtfulla folket..som kommer på genialiska lösningar som man själv aldrig kommit på ..hur man än funderat och tänkt i alla banor.
De är spontana och direkta…inget skymmer deras tankar..ingenting är omöjligt i deras logiska värld.
Det hade blivit en fin triss av ditt lilla barnbarn …en bildserie som du kan rama in och ha på väggen. Bilder blir fina 3 och 3…
kram
GillaGilla
Så roligt att du tycker om bilden! Barn är allt det där och det är en rikedom att få uppleva det på nytt, den här perioden i livet när man inte själv har ansvaret för dem utan bara kan plocka godbitarna. Jag fotar personer alldeles för sällan och får påminna mig om att plocka fram kameran även i sandlådan. Du har rätt i att bilder blir fina i serier om tre, och det är väl tänkbart att jag kan göra något sådant av bilderna.
Kram
GillaGilla
Tack för dina gillanden, Mona och välkommen till min blogg!
GillaGilla
Det märkliga med den där sången är att jag som barn inte alls gillade texten, men att jag uppskattar den nu som vuxen. Och inte alls kan förstå vad det var som jag provocerades av då. (Men provocerad blev jag. 🙂
Jättefint porträtt!
GillaGilla
Tack, Inger! Det är ju lite lustigt förstås. Konstigt att du inte minns vad det var som du inte gillade. En del saker från barndomen fastnar glasklart i minnet.
GillaGilla
Ja. Det är märkligt att jag inte riktigt kan sätta fingret på vad det var som störde. Kanske att den mystifierar och allienerar barn? Att vara barn var ju för mig det naturliga tillståndet då. Inte något främmande och annorlunda. Men jag vet inte. Är inte säker på att jag hade ett sådant ordförråd då att jag kunde formulera för mig själv exakt vad det var med den där texten som störde. 🙂
GillaGilla
Det skulle ju ha kunnat vara just det, att barnen bor i ett främmande land. Det vill man kanske inte alls när man är barn, då ska man vara nära nära sina föräldrar. Jag till exempel skulle aldrig flytta hemifrån. Jag skulle ligga på sofflocket i köket.
GillaGilla
Så skulle det mycket väl kunna vara! 🙂
GillaGilla
Ok.
GillaGilla
Å, vad söt! Fin bild.
GillaGilla
Tack, Madonnan! De är söta alla de små liven.
GillaGilla
Små mirakel varenda en! 🙂
GillaGilla
Mirakel var ordet!
GillaGilla