Det kan tyckas att jag upprepar mig. Jag följer naturens upprepningar och det som i första anblicken tycks vara som det var året innan är i själva verket något helt nytt; en ny höst, ett nytt konstverk att vila i. Och ändå tryggt igenkänningsbart.
De är vackra, vildvinsrankorna där de klättrar i altantaket. Jag är evigt glad över att jag satte dem en gång. De gläder mig varje höst med sin färgexplosion.
Lite konstigt mitt i allt kanske..men kom att tänka på din lilla mamma..är det ok med henne? Svara bara om du känner att det är ok med min fråga..kram!
Rara Sirpa. Mamma har varit väldigt dålig i sommar, åkt in akut flera gånger, fått blodtransfusion. Nu är hon stabil men skör. Igår var hon pigg och skämtsam men förvirrad. Hon balanserar på en skör tråd.
Varm kram
Hej igen,svarar här nu ang. din mamma…åhh,stackars hon =( Och för er anhöriga är det naturligtvis svårt,jag vet..nog är det sorgligt när gamla måste ha det så jobbigt ..varför måste livet vara så på slutet..suck! Styrkekramar till dig!!
Tack, Sirpa! Ja, det är oerhört svårt, hur man än tänker att hon är gammal och har levt länge. De sista åren i hennes liv blev för dramatiska, hon fick inget gott slut p.g.a. allt som hon har måst gå igenom i äldrevården. Och jag inser att all kamp har gått hårt åt mig.
Jag kände/känner många gånger att..när jag berättat att min mamma gått bort för någon som inte var så personligt nära..typ på arbetsplatsen..så kom frågan..”Hur gammal var hon?” När jag säger ”80 år”…så verkar det som att det väl inte inte ska vara så jobbigt trots allt,hon var ju gammal…naturens gång..så tänkte jag väl oxå förr innan jag förstod hur det verkligen känns och kan gå till =(
För det första så är inte saknaden mindre för att ens förälder var gammal,tvärtom..föräldern har ju funnits i ens liv så länge,det känns lika tomt ändå!
Att man sedan har upplevt vården av den gamle som dålig/nonschalant gör inte saken bättre! Jag hade en bild framför mig att min mamma skulle somna in i lugn och ro när den dagen kom,ack vad jag bedrog mig..det var ett evigt bollande fram och tillbaka mellan olika avdelningar..läkare som lovar att de ska vara med och ta hand om lilla mamma till slutet..som sviker sitt ord och bollar henne vidare till avdelningar där ingen bryr sig..så känns det när jag kommer till den nya avdelningen och måste berätta för hundrade gången om allt som hänt för nya läkare och sköterskor..där min mamma ligger och kvider i ångest.
Jag har haft sådan lust att stämma sjukhuset..göra en ”Lex Maria” eller nåt..men jag orkar inte,har ingen kraft =(
Förlåt..var inte min mening att skriva så här mycket =O Men det bara kom…känner mig lite dum nu,du har fullt upp med din mamma!
Kram!!
Men det bara rinner ur en för att man behöver prata om det, tills man känner att man har fått det ur sig ordentligt. Så jag förstår precis, det gör jag och jag vet vad du har varit med om med dina föräldrars bortgång. Båda med kort mellanrum, så oerhört smärtsamt.
Varm kram
Tack! Jag är verkligen glad över det här hösttaket som även hänger ner som höstgardiner, det är underbart intensivt, men tyvärr faller löven ganska snabbt.
Vilken underbar bild! Kul förresten att du hittat min blogg. Jag vet att du varit in där och kikat förut. Bloggen har legat i träda ett tag, men jag försöker komma igång igen. Kolla gärna min andra blogg. Den finns på http://www.icakuriren.se. Bloggen heter Allt mellan himmel och jord. Där skriver jag både strunt och vettigheter nästan varje dag.
Hej. Roligt att du gillade min pelargoniabild. Har varit inne och kikat på din blogg. Jättemycket fina bilder. Du har bra bildseende. Dessutom bra ordning på bloggen.
Tack för berömmet och välkommen till min blogg. Willekarlo! Ja, jag gillar den typen av bilder som är tagna genom frostat glas, det blir så fina effekter. Ordningen på min blogg kan jag nog tacka blogmallen för, men jag har medvetet låtit bli att lägga in för många finesser, vill ha den ren.
Det är bara du som kan hitta den vinkeln. Snyggt.
GillaGilla
Tack, Antonia! Jag gillar att blicka uppåt.
GillaGilla
Gillar färgen och hösten.
Äntligen är den här.
Vem vill inte ”Spalka kling i löven”?
Härligt motiv!
GillaGilla
Tack, RC! Det verkar bli en fin höst. Nog vill man spalka kling i löven och en del andra någon annanstans, faktiskt.
GillaGilla
Där har du vad du behövde intill porten! Hur du ska knåpa dit det vet jag inte.
Fast å andra sidan. Det här är så snyggt fotat att man gott kan ha det som en accent inne också!
GillaGilla
Tack, BeBest! Men då har jag ju något mer flyttbart i inlägget Hösten tar plats. Eller så kan jag förstås klä det runda ornamentet med en vinranka.
GillaGilla
Kollade en gång till. Fortfarande vackert. 🙂
GillaGilla
De är vackra, vildvinsrankorna där de klättrar i altantaket. Jag är evigt glad över att jag satte dem en gång. De gläder mig varje höst med sin färgexplosion.
GillaGilla
Jag måste också ut och ta lite snygga höstbilder snart! Väntar på lite mer gula och röda löv.
GillaGilla
De här är snabba på att rodna och jag behöver inte gå långt, de klänger i altanstoplarna och altantaket. Mycket uppskattat.
GillaGilla
Underbart! ♥
Kram
GillaGilla
Tack, grevinnan!
Kram
GillaGilla
Åhh..så fina färger o bild så klart! Köpte en röd blus på HM häromdagen,kom jag på nu..hehe..rött är min favvofärg=)
GillaGilla
Så roligt att du tittar in, Sirpa och tack! Man blir pigg av rött, särskilt när det blir mörkt och ruggigt, tycker jag.
Kram
GillaGilla
Lite konstigt mitt i allt kanske..men kom att tänka på din lilla mamma..är det ok med henne? Svara bara om du känner att det är ok med min fråga..kram!
GillaGilla
Rara Sirpa. Mamma har varit väldigt dålig i sommar, åkt in akut flera gånger, fått blodtransfusion. Nu är hon stabil men skör. Igår var hon pigg och skämtsam men förvirrad. Hon balanserar på en skör tråd.
Varm kram
GillaGilla
Vackert som en tavla!
GillaGilla
Tack, Inger!
GillaGilla
Hej igen,svarar här nu ang. din mamma…åhh,stackars hon =( Och för er anhöriga är det naturligtvis svårt,jag vet..nog är det sorgligt när gamla måste ha det så jobbigt ..varför måste livet vara så på slutet..suck! Styrkekramar till dig!!
GillaGilla
Tack, Sirpa! Ja, det är oerhört svårt, hur man än tänker att hon är gammal och har levt länge. De sista åren i hennes liv blev för dramatiska, hon fick inget gott slut p.g.a. allt som hon har måst gå igenom i äldrevården. Och jag inser att all kamp har gått hårt åt mig.
GillaGilla
Jag kände/känner många gånger att..när jag berättat att min mamma gått bort för någon som inte var så personligt nära..typ på arbetsplatsen..så kom frågan..”Hur gammal var hon?” När jag säger ”80 år”…så verkar det som att det väl inte inte ska vara så jobbigt trots allt,hon var ju gammal…naturens gång..så tänkte jag väl oxå förr innan jag förstod hur det verkligen känns och kan gå till =(
För det första så är inte saknaden mindre för att ens förälder var gammal,tvärtom..föräldern har ju funnits i ens liv så länge,det känns lika tomt ändå!
Att man sedan har upplevt vården av den gamle som dålig/nonschalant gör inte saken bättre! Jag hade en bild framför mig att min mamma skulle somna in i lugn och ro när den dagen kom,ack vad jag bedrog mig..det var ett evigt bollande fram och tillbaka mellan olika avdelningar..läkare som lovar att de ska vara med och ta hand om lilla mamma till slutet..som sviker sitt ord och bollar henne vidare till avdelningar där ingen bryr sig..så känns det när jag kommer till den nya avdelningen och måste berätta för hundrade gången om allt som hänt för nya läkare och sköterskor..där min mamma ligger och kvider i ångest.
Jag har haft sådan lust att stämma sjukhuset..göra en ”Lex Maria” eller nåt..men jag orkar inte,har ingen kraft =(
Förlåt..var inte min mening att skriva så här mycket =O Men det bara kom…känner mig lite dum nu,du har fullt upp med din mamma!
Kram!!
GillaGilla
Men det bara rinner ur en för att man behöver prata om det, tills man känner att man har fått det ur sig ordentligt. Så jag förstår precis, det gör jag och jag vet vad du har varit med om med dina föräldrars bortgång. Båda med kort mellanrum, så oerhört smärtsamt.
Varm kram
GillaGilla
Kraaam!!
GillaGilla
En skön bild..som ett höst tak som omsluter en..lite ombonat och mysigt!
Kram
GillaGilla
Tack! Jag är verkligen glad över det här hösttaket som även hänger ner som höstgardiner, det är underbart intensivt, men tyvärr faller löven ganska snabbt.
GillaGilla
Vilken underbar bild! Kul förresten att du hittat min blogg. Jag vet att du varit in där och kikat förut. Bloggen har legat i träda ett tag, men jag försöker komma igång igen. Kolla gärna min andra blogg. Den finns på http://www.icakuriren.se. Bloggen heter Allt mellan himmel och jord. Där skriver jag både strunt och vettigheter nästan varje dag.
GillaGilla
Tack så hemskt mycket! Ja, din blogg har jag tittat in på förut, det är kul när ni är två systrar som bloggar. Ska kolla den andra också!
GillaGilla
Hej. Roligt att du gillade min pelargoniabild. Har varit inne och kikat på din blogg. Jättemycket fina bilder. Du har bra bildseende. Dessutom bra ordning på bloggen.
GillaGilla
Tack för berömmet och välkommen till min blogg. Willekarlo! Ja, jag gillar den typen av bilder som är tagna genom frostat glas, det blir så fina effekter. Ordningen på min blogg kan jag nog tacka blogmallen för, men jag har medvetet låtit bli att lägga in för många finesser, vill ha den ren.
GillaGilla