Idag dog du.

Av: Jag

30 10, 2013

Etiketter:,

Kategori: bilder, blommor, foto, foton, höst, natur, photos

38 kommentarer

Bländare:f/5.6
Focal Length:35mm
ISO:200
Shutter:1/0 sek
Kamera:NIKON D60

Men för många år sedan.  Den här höstliga hortensian är till dig, A, du som var min svärmor. Du fick inte de blommor jag hade valt ut till dig. Vi skulle fara till min bror som fyllde år, ordna hans fest och hälsa på er på nervägen. Länge länge valde jag. Den vackraste höstbuketten skulle du ha. För i mig fanns en oro. Sen ringde svärfar och avbokade besöket, vi kunde komma på uppvägen istället. Blommorna fick grannen. Vi for ner till Skåne och började förberedelserna. Och sen kom samtalet tidigt på morgonen. Du bara dog, plötsligt i svärfars armar. Hur kunde jag ana det? Vi firade min bror, det gick inte att ställa in, det var då han fyllde. Sorgen fick vänta.

Man säger att ingen kvinna duger som fru till ens son. Men jag dög,  jag dög från första början. Allt jag gjorde berömde du mig för. Min mat, min inredning, min intelligens, mina kläder, våra barn, alltid berömde du mig. Du var generös, dramatisk, ärlig och rättfram. Du bar på en sorg för att du själv inte hade dugt, ansågs inte fin nog av din svärmor. På nåt sätt var jag beredd på din död, hade tagit farväl i mitt hjärta. Jag kände på mig, men ändå var jag bestört. Idag har jag känt din närvaro. I morgon fyller min bror år.  

38 kommentarer på “Idag dog du.”

  1. Åh, så fint skrivet, känner din sorg!

    Gilla

  2. Känner med dig. Det är smärta när kära rycks bort från.. Det följer en länge.
    Hortensior är så vackert i alla sina formationer. Vackert fotograferat.

    Gilla

    • Tack, Antonia. Smärtsamt är det, det är för många av de kära som inte finns. Jag smög över till grannen och fotade hennes hortensior. Hon har fått ta mina äpplen så jag tror inte att hon misstycker att jag fotade hennes blommor.

      Gilla

  3. Relationen svärmor/svärdotter är ofta komplicerad. Så gott att höra om dina positiva minnen av din svärmor. Det är hoppfullt.
    Min svärmor och jag hade en ok relation. Men hon såg mig alltid som underlägsen min svägerska. Hon kom från ”bättre” familj. Tyckte svärmor som blev ganska bördsfixerad med åren. Hon har varit död i 20 år…

    Själv har jag varit svärmor till en svärdotter. De är separerade sen ett antal år. Men inser att jag aldrig fick en relation till henne. Vi var vänliga mot varandra. Jag var inte påträngande…

    Relationen till svärsonen är mer rak på något vis.

    Gilla

    • Tänk att det där med börd var så viktigt. Jag hoppas innerligt att det är borta nu. Jag har ingen svärdotter ännu, men två svärsöner. Jag hoppas att jag inte är alltför besvärlig, haha. Jag lägger mig inte i mina barns liv, försöker stötta och hjälpa när jag kan bara,

      Gilla

  4. Ja det var en fin text, en fin beskrivning av en person som fick med mycket på få rader.
    Jag har hört att söner ofta väljer fruar som liknar deras mammor, och jag anar likheten.
    Jag blir alltid glad över att höra att döda gjort sig påminda till oss som går kvar här. Kram

    Gilla

    • Tack, Anna! Du anar likheten… det är möjligt att det finns en, men jag är mycket mer försynt. Men jag försöker vara rak.
      Kram

      Gilla

  5. Åååååååå… 😦
    Men vilken underbar svärmor!!!! 😀

    Gilla

  6. Du har något jag är avundsjuk på, och det är barn, och barnbarn. Det är något jag aldrig kan få. Jag är inte heller så lite avundsjuk på dina fotokunskaper, och bildkompositioner. Vet inte om du såg svaret jag lämnade på din kommentar om ”Rädslor” hos mig.
    Svante

    Gilla

    • Ja, jag såg ditt svar. Jag orkade inte riktigt svara på svaret.
      .
      Jag tänker ofta att jag är rik, jag har en stor släkt, tre barn och tre barnbarn. Jag undrar hur det känns att inte ha fått barn, men det kan jag ju inte föreställa mig, tänker bara att det måste vara hårt… om man hade tänkt sig att man skulle ha barn och familj.
      .
      Tack för ditt bildberöm, Svante.

      Gilla

  7. Du skriver väldigt ömsint om din svärmor. Jag tror du saknar henne ibland även om det många år sedan hon dog.
    Fotot på den vissna hortensian är väldigt vackert, även den bilden är fångad med stor ömsinthet, en känslomässig resonans från dina vackra ord om din svärmor.

    Gilla

    • Tack, BeBest. Du hittar alltid de rätta orden. Det fanns också en svart och tung sida hos svärmor som jag inte behövde tampas med. Det var den som fick mig att känna att hon kanske inte skulle leva så länge även om hon sa att hon skulle bli hundra.

      Gilla

  8. Tänk vad mycket man kommer på är osagt när en älskad gått bort! Det spelar ingen roll hur mycket som sagt innan, det är alltid mycket mera som är osagt!
    Det är väl en del av sorgens alla aspekter, att inte ha sagt allt.

    Kram!
    /Skvitt

    Gilla

  9. Vackert i både ord och bild!

    Gilla

  10. Så otroligt fint du skriver om din svärmor 🙂 Det värmer mitt hjärta! Och det är fina blommor till henne, även om de är vissna har de skönhet.
    Tack att du delar!
    Kramar och allt, allt gott till dej!

    Gilla


Lämna en kommentar