Bättre en fågel i handen…

By: Jag

Mar 30 2014

Taggar:,

Kategori: Bilder, bildserie, Fåglar, Foto, Foton, Natur, Photos, Vår

50 kommentarer

Aperture:f/8
Focal Length:55mm
ISO:100
Shutter:1/160 sec
Camera:NIKON D60

…än på trappan. Klockan 13.30 på fredag brakar en fågel in i mitt köksfönster. Snabbt går jag ut och finner den på altantrappan, på rygg, kippande efter andan. En sidensvans, Bombycilla garrulus, så klart, de har en ovana att flyga in i fönster. Ropar på maken och han kommer och lyfter upp den vackra nödställda på altanräcket. Jag vill så gärna att den ska hämta sig och sätter mig för att vakta så att traktens katter inte får ett gratismål.

Den ligger där som en säl på mage, öppnar ögonen efter en stund, blundar, tittar, kippar efter andan och blundar igen. Jag bjuder den på vatten men den orkar inte dricka. Efter en halvtimme ligger den inte lika platt längre, undan för undan pumpar den liksom upp sig till halvsittande ställning. Jag försöker med lite kiwi, men nej, den vill inget ha. Den vilar, jag vaktar. Iakttar, blickar in i fågelns ögon, ser de vita ögonfransarna. Så nära. Den verkar förstå att vila är bästa medicinen och att jag vill den väl. Jag väntar. Tar ett foto då och då.

Strax efter tre sitter vi i skuggan och beslutar oss för att flytta till framsidan för att få lite värme. När den hamnar på pergolabordet, ställer den sig på benen och struttar iväg till kanten. Hurra! Nu börjar den se ut som en sidensvans och inte som en utmattad minisäl. Efter ytterligare tio minuter flyger den plötsligt iväg till körsbärsträdet på baksidan. Jubel! Där sitter den sedan på en gren, burrar upp sig som en boll och fortsätter konvalecensen. Jag småpratar med den men strax före fyra går jag in och lämnar den i trädet.

När jag 18.20 tänker testa teleobjektivet, tycker den tydligen att  kameran är för hotfull och flyger iväg till grannens äppelträd. Avslutat uppdrag! Åter ett av dessa nära möten med naturens små, där jag förundras och hänförs.

 

50 comments on “Bättre en fågel i handen…”

  1. Oj. Vilket drama och vilken bildserie. Blev lite tagen och blir tröstad av att den troligen då bara tuppade av men inte var mer skadad.

    Gilla

    • Ja, det var dramatiskt. Jag var ju inte alls säker på att den skulle klara sig, visste inte hur skadad den var. Och jag var tacksam över att jag hade möjligheten att sitta där och vaka över den.

      Gilla

  2. Vilken underbar berättelse! Och vilken fantastisk bildserie! Jag vill även framföra ett tack å sidensvansens vägnar!

    Gilla

    • Tack, BeBest. Jag kan väl säga så här: jag tog många bilder och det var svårt att välja. När den satt i trädet och jag tittade ut satt det en hel flock med sidensvansar i min stora sälg. Det var egentligen för deras skull jag bytte objektiv. Men de flög sin väg när jag klev ut. Man kan ju undra om de var där för att hämta sin kompis.

      Gilla

  3. Åh så fin den är, vilka härliga bilder och vilken härlig lösning på historian. Inte alltid det slutar så väl, tyvärr. Roligt att läsa om:)

    Gilla

  4. Skönt att det gick bra och tack för en fin bildserie!

    Gilla

    • Tack, Suttecity! Ja, det kändes bra, jag var väldigt glad över att kunna hjälpa fågeln – och över möjligheten jag fick att umgås nära med en fågel.

      Gilla

  5. Vilket drama, vilken vacker fågel, och vilka vackra bilder.

    Gilla

  6. Härligt reportage från naturen på en vacker fågel. Tur att den träffade på just dig, som kunde vårda den. Man blir varm i hjärtat.
    Mycket fina foton.

    Gilla

    • Tack, RC! Ja, det var allt lite tur, jag hade ju tid och det känner jag vid sådana tillfällen. Sidensvansen har jag länge velat ha bra foton på, de sitter alltid långt bort, högt upp och då blir det bara silhuettbilder. Så nu, tur i oturen.

      Gilla

  7. Åh stackars lilla fågel…tur att den hämtade sig och inte blev allvarligt skadad ..de flesta klarar inte frontalkraschar in i rutor.
    Fin bildserie!

    Gilla

    • Tack, tant Otto! Det blev en hel massa bilder kan jag lugnt påstå och det tar tid att välja då. Ja, det är många fåglar som flyger ihjäl sig mot ett fönster. Men jag har haft en annan fågel för några år sedan som försvann efter att jag hade fotat den, jag trodde att den var död så jag blev jättesnopen.

      Gilla

  8. Vilken fin historia som slutade lyckligt. Blir varm i hjärtat för den omsorg du gav denna lilla fina fågel. Fin bildserie blev det ju också🙂

    Gilla

    • Tack, Christina! Det var en väldigt speciell upplevelse som gjorde mig glad. Först bedrövad men sedan väldigt upprymd. Fågeln satt länge kvar i trädet så även min naturintresserade granne kunde fota den.

      Gilla

  9. Du verkar ha god hand med djur. Fina bilder att titta på och liknelsen med sälen håller jag verkligen med om:

    Gilla

    • Tack, Maria! Den var verkligen sällik när den låg på mage. Det var så märkligt att se hur den från platt läge gradvis reste upp sig som när man pumpar upp något.

      Gilla

  10. Jättefina bilder! Men så skönt att den återhämtade sig och kunde flyga iväg sen. De är ju så otroligt vackra dessa sidensvansar. Vilken upplevelse du fick vara med om.🙂

    Gilla

    • Tack, Bibbi! Ja, det var oerhört skönt att den faktiskt återhämtade sig. Det var svårt att tro när jag såg den ligga där. Jag är glad att jag fick uppleva det.

      Gilla

  11. Där satt den!, så att säga.

    Kram!
    /Skvitt

    Gilla

  12. Det känns gott i själen när man har hjälpt någon så som du gjorde. Snyggt jobbat! Det får du en kram för.

    /Skvitt

    Gilla

  13. […] som inte kikar in på  bloggen, som heter Baraenbildavmig, går miste om fantastiska bilder och den spännande historien bakom bilden ovan (originalet, […]

    Gilla

  14. Vilken spännande berättelse med lyckligt slut! Och så vacker sidensvansen är!🙂

    Gilla

    • Ja, det känns lite extra att ha fått tillfälle att komma den fågeln så nära. Jag har länge beundrat den i trädtopparna.

      Gilla

  15. Underbar historia och bildserien som beskriver dina ord. Snyggt jobbat att ni så ömt hjälpte fågeln på fötter igen. Heders!

    Sidensvansen är jättevacker🙂

    Kao

    Gilla

    • Tack, Kao! Ja det är en vacker fågel. Jag känner mig glad över att jag fick chansen att vara så nära fågeln när den återhämtade sig och framförallt att den gjorde det och inte var så svårt skadad. Det kändes stort, ett slags stilla liv mitt i bruset.

      Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: