Hösten pågår.

By: Jag

Okt 16 2014

Taggar:,

Kategori: Bilder, Foto, Foton, Höst, Natur, Photos, Växter

48 kommentarer

Aperture:f/5.6
Focal Length:55mm
ISO:100
Shutter:1/125 sec
Camera:NIKON D60

Ute pågår hösten. Jag ser den mest genom olika fönster när jag vakar hos mamma, åker till och från eller mellanlandar hemma helt utslagen till kropp och själ. Vilodag i dag, förmår inte mer. Så kommer en annan tung nyhet: vinterflickan måste hjärtopereras.

48 comments on “Hösten pågår.”

  1. Härlig bild. Hösten lyser verkligen upp.
    Tråkigt att höra om vinterflickan och din mor.
    Mina tankar går till dig.

    Gilla

    • Det här är en allé helt nära mig. Jag såg tidigare att någon stod där och fotograferade och tänkte att jag skulle dit och ta några bilder. Häromdagen klev jag i stövlarna och tog mig dit. Det var i sista stund, man hade satt igång med att klippa sönder löven, men jag hann fånga färgerna. Tack för omtanken, RC!

      Gilla

  2. Kära du så tungt! Jag tänker på dig! Vi går ju igenom samma med våra mödrar… lilla vinterflickan klarar säkert operationen.Kram❤

    Gilla

    • Det har en tendens att hopa sig i perioder. Mamma dör nu, frågan är bara vilken dag. Min sorg är att jag inte orkar vaka hos henne när jag vill, mina krafter tar slut. Min glädje är att vi är många som hjälps åt. Hur är det med din mor? Självklart klarar den lilla operationen, det är bara en chock att det behövs.
      Kram

      Gilla

      • Mamma är långsamt döende och bor med mig… det är tufft men känns ändå bra. Hon kommer nog att säga upp sin lägenhet på äldreboendet och då kan vi få mer hjälp här hemma. Jag är ensam med henne… kram❤

        Gilla

        • Du är stark som orkar. Det är tufft att vårda en förälder ensam. Det är ju så det har varit för mamma också, en långsam död, tills det akuta med blodförgiftningen tillstötte. Och ändå vill hon inte ge upp.
          Kram

          Gilla

          • Så skönt att vi kan prata med varandra på det här sättet, det hjälper… Kram

            Gilla

            • Ja, det hjälper att prata om det. Äter frukost nu klockan två har vakat över ett dygn hos mamma. Så svårt att lämna henne men jag orkade inte mer, hela kroppen kollapsar av smärta.
              Kram

              Gilla

              • Mamma kommer att säga upp sin lägenhet på äldreboendet, då får vi hemtjänst och annan assistans – det ser jag fram emot. Då kan jag ge mig av då och då, avlastning, som måste planeras i förväg, men ändå. Nu tar jag korta cykelturer ibland, när hon mår någorlunda. har du någon hemma som hjälper dig? Kram

                Gilla

                • Mamma dog halv nio i morse. Jag bor med min man och han har skjutsat mig hit och dit, till sjukhus och till mors boende. Jag har mina döttrar och en syster i stan, nu, hon flyttade hit när hennes särbo dog för några månader sedan. Min andra syster bor en dryg timme bort och vi har haft en otrolig uppslutning den här sista tiden med folk som har besökt mamma och vakat hos henne. Jag är så tacksam att det har fungerat så. Det som är sorgligt är att min bror som bor där nere och behöver hjälp av assistenter inte har haft möjlighet att komma hit för att assistenttimmarna var slut.
                  Kram

                  Gilla

                  • Kära du! Så svårt och så tungt – och så skönt att ni har varit så många! Och jädrans politik som inte kunnat ge din bror mer assistans! Han måste ha lidit mycket…
                    jag tänker på dig! Kram❤

                    Gilla

                    • Tack, Iréne! Det känns förstås svårt och overkligt och tomt. Nu har vi ändå en hektiskt tid framför oss med tömning av mammas bostad, på torsdag redan och sen begravningsplaneringen. Lagen är ju ändrad och begravningen måste ske inom en månad. De två senaste dagarna har telefonen suttit fast i örat och datorn bott i knät för all kommunikation kring allt.
                      Kram

                      Gilla

                    • Jag hoppas att du blir så trött att du sover ordentligt… och äter… skönt att du inte är ensam. Hur blir det med din bror, han får väl assistans till begravningen?
                      Kram

                      Gilla

                    • Sover gör jag hyggligt med hjälp av ljudböcker. Mat… det blir en del smörgåsar. Ja, han kan ta sig hit men frågan är om han kan stanna mer än just över begravningen, timmarna räknas. Han hade just använt timmar till att hämta en hundvalp i Värmland.
                      Kram

                      Gilla

                    • Önskar att jag kunde laga en jättestor gryta till dig och de andra! Kram

                      Gilla

                    • Vad rart av dig!
                      Kram

                      Gilla

  3. Men nu får det väl ändå ta och ge sig med jobbigheter för er?? Gott ändå att de hittar felet på vinterflickan och kan åtgärda det. Missat att det var så dåligt med din mor.. och så skall du orka läka axeln.. *kramar om*

    Men en underbar bild – snacka på lövad sal!

    Kram och ta nu hand om sig och de dina ♥

    Gilla

    • Tack, Lena!
      Det borde nog vara nog nu. Ja, det är oerhört bra att man har hittat felet i tid. Mammas fick en svår blodförgiftning samma vecka som jag opererades. Hon låg på sjukhus i två veckor och igår var det transport hem till hennes boende för den sista biten av livet. Underbar vård på avdelningen hon låg på, underbara ambulansmän och nu har hon extravak när vi inte är där. Skulle vilja vara med henne hela tiden men min kropp klarar inte det.
      Kram

      Gilla

  4. Jag vet aldrig riktig vad jag kan säga när saker händer. Inget känns riktig rätt. Men jag skickar många kramar.

    Gilla

  5. Gilla för den fina bilden!

    Kram till dig för innehållet i texten.

    Gilla

  6. Ni är hårt prövade! Så är det! Hoppas det ger med sig för er som blir kvar! Ni behövs!

    Gilla

    • Det är tufft just nu på många sätt. Men en tröst har varit personalen på avdelningen mor legat på. De är guld värda.

      Gilla

  7. Åh så jobbigt …önskar att jag kunde göra något som kunde ge tröst och hjälp..men jag finner inte ord…
    Stor varm innerlig styrkekram

    Gilla

  8. Så tråkigt att läsa. Finns inga bra ord att skriva, men jag tänker på dig och gläds över din vackra höstbild.

    Gilla

    • Som jag skrev, hösten pågår och den är vacker att skåda, jag blir glad av den trots att det nästan bara är fönster jag ser den igenom. Skön luft att andas också till och från någonstans.

      Gilla

  9. Vem är vinterflickan?

    Gilla

  10. Du kallar dig inte ”jag” för ro´s skull!
    Du är en stark kämpe!
    Tar väldigt fina bilder!
    Attans vad du fick gå igenom mycket på en kort tid!
    Förlora en älskad mamma plus oron för ett sjukt barnbarn. Tur att barnbarnet blev friskt och fick igen sin livsaptit. Hon brås nog på dig min vän/ kram❤

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: