Jag blir alltid glad när jag ser dessa gigantiska kolvar börja spricka upp och sprida sina frön för vinden. De antar så fantastiska skepnader, som små bulliga nallebjörnar, ulliga fårskinnsvantar eller helt enkelt sprudlande skumfontäner. Jag inser att det behövs fler bilder.
Jag förstår det. Menar du kolla dina begravningskläder eller din mammas garderob? Många steg som ska tas och många som ni redan tagit. Jag tänker på dig.
Varm kram.
När svärmor dog för elva år sedan köpte jag en kavaj och en lång kjol . De har kommit till användning gång på gång sedan dess och jag har inte behövt fundera över vad jag skulle ha på mig på alla begravningar.
.
Jag ser dig stå där och ömsint stryka medan tårarna rinner. Ta hand om dig, vännen!
Det var länge sedan jag överhuvudtaget såg Kaveldun, än mindre med dunet på väg ut. Tror inte jag sett det sedan jag lämnade Stockholm 1988. Som vanligt när det gäller dina bilder är de förträffliga.
Svante
Varje gång jag ser kaveldunets kolvar och särskilt de som är på väg att släppa ut sina frön, tänker jag på dig. Du har många gånger berättat om din fascination då det gäller dem. Detta vackra foto är en lysande illustration av den fascinationen! 🙂
Tack, BeBest! Ja, jag blev upprymd när jag hittade beståndet av kaveldun, då visste jag att jag kunde roa mig en stund. Det blir ju så när man har umgåtts i bloggvärlden ett tag att man lägger vissa saker på minnet och kanske till och med får idéer till foton som man inte skulle ha kommit på själv.
baraenbildavmig 
Naturen är fantastisk!
GillaGilla
Det är den verkligen!
GillaGillad av 1 person
Och tröst…
GillaGilla
Det har du rätt i, naturen skänker tröst. Hur går det för dig?
GillaGilla
Tufft… begravning på fredag… måste gå igenom garderoben nu. Skjuter upp det hela tiden.
GillaGilla
Jag förstår det. Menar du kolla dina begravningskläder eller din mammas garderob? Många steg som ska tas och många som ni redan tagit. Jag tänker på dig.
Varm kram.
GillaGillad av 1 person
Mina egna… mammas har jag redan gjort vid och lämnat, tårarna rann när jag strök dem, behövde inte dänka dem… kram tillbaka!
GillaGilla
När svärmor dog för elva år sedan köpte jag en kavaj och en lång kjol . De har kommit till användning gång på gång sedan dess och jag har inte behövt fundera över vad jag skulle ha på mig på alla begravningar.
.
Jag ser dig stå där och ömsint stryka medan tårarna rinner. Ta hand om dig, vännen!
GillaGillad av 1 person
wow….inte att mycket att säga mer än wow.
GillaGilla
Tack, Antonia! Jag fick jobba lite för bilden. Pulsa i djup snö. Blev så trött att jag nästan inte orkade ta mig hem.
GillaGilla
Det var det värt!
GillaGilla
Tack! Det tar några dagar att återhämta sig, kan jag tro.
GillaGillad av 1 person
Vacker skapelse.
Jösses vad jag saknar att bara knalla ut, vilken veckodag som helst och plåta. Jag vill också pulsa i snö.
GillaGilla
Tack, RC! Jag förstår att du gör det, nu när vi har haft snö och vacker vinter. Klart att du ska pulsa i snö – du får ta sportlov, som alla barn.
GillaGillad av 1 person
Det var länge sedan jag överhuvudtaget såg Kaveldun, än mindre med dunet på väg ut. Tror inte jag sett det sedan jag lämnade Stockholm 1988. Som vanligt när det gäller dina bilder är de förträffliga.
Svante
GillaGilla
Tack, Svante! Vi har faktiskt till och med kaveldun i ett dike nära oss. De här fanns lite överraskande mitt i skogen, i ett sankt parti.
GillaGilla
Påminner om när mamma tog in sådana för prydnad när jag var barn. Sen exploderade de inomhus…
GillaGilla
Jodå. Har gjort den missen jag också, som ung och dum, haha!
GillaGilla
🙂
GillaGilla
Åhhh, ja de är helt underbara. Ett fantastiskt foto igen.
GillaGilla
Tack, Kristallina! Klara vinterfavoriter är de.
GillaGilla
Varje gång jag ser kaveldunets kolvar och särskilt de som är på väg att släppa ut sina frön, tänker jag på dig. Du har många gånger berättat om din fascination då det gäller dem. Detta vackra foto är en lysande illustration av den fascinationen! 🙂
GillaGilla
Tack, BeBest! Ja, jag blev upprymd när jag hittade beståndet av kaveldun, då visste jag att jag kunde roa mig en stund. Det blir ju så när man har umgåtts i bloggvärlden ett tag att man lägger vissa saker på minnet och kanske till och med får idéer till foton som man inte skulle ha kommit på själv.
GillaGilla
Toppen!
/Skvitt
GillaGilla
Tack, Skvitt!
GillaGilla
Oerhört vackert…
GillaGilla
Tack, Susanne, vad glad jag blir!
GillaGilla