Färdigfrossat

Av: Jag

13 11, 2015

Etiketter:,

Kategori: bilder, foto, foton, fruktobär, höst, natur, photos

36 kommentarer

Bländare:f/8
Focal Length:55mm
ISO:125
Shutter:1/0 sek
Kamera:NIKON D60

Det får vara någon måtta. Frossan som tog över varje kväll och tvingade mig att ligga och skaka under lager med täcken och filtar fick moteld igår och är nu förhoppningsvis besegrad. Sakta blir jag kyligare och därmed mer normal. Men om ni visste vilka intressanta inlägg jag har legat och gjort i halvdvalan! Hur bilden hänger ihop med texten… ja, det var en annan fråga.

36 kommentarer på “Färdigfrossat”

  1. Vilken vacker skapning! Insekten i bäret …Varma färger som nog hänger i hop med texten om din frossa.
    kram

    Gilla

    • Tack, Tove! Jag fann ett vanligt nypon och såg att det hade ovanligt vacker form. Den röda färgen saknar det men ser värdigt och elegant ut. Jag vet faktiskt inte varför jag valde nyponet till det här inlägget, en känsla bara.
      Kram

      Gilla

  2. Vackert Nypon. Det verkar vara Nypon år i år, men få hann bli riktigt mogna. Ta det försiktigt så inte infektionen blossar upp igen.
    Svante

    Gilla

    • Tack, Svante! Nypon finns det gott om, som vanligt, tycker jag. Jag är långt ifrån frisk, tio dagars massiv infektion med en veckas hög feber tar det tid att återhämta sig ifrån. Hostan är fortfarande väldigt besvärlig.

      Gilla

  3. Nypon, A och C-vitamin som är stärkande för kropp och själ. Hoppas du nu börjar må bättre.

    Gilla

    • Där kanske vi har kopplingen, det friska. Jag skrämmer åtminstone inte folk längre med stoppljusröda ögon. Torsdagsförmiddagen på vårdcentralen gav vid handen att det fanns en stark bakterieinfektion. Jag hoppas att antibiotikan tar med sig allt otyg. Den här hösten har jag varit sjuk nästan hela tiden, september gick åt till neuroborreliosen. Suck.

      Gilla

      • Så jädrans tråkigt med detta som hemsöker din kropp. Jag vet ju hur mycket du älskar att sniffa runt på landet och plåta fina motiv. Jag hoppas och önskar dig en snar förbättring.

        Gilla

        • Ja. Det har varit en jättejobbig sjukomgång den här och ändå är jag ju van och brukar vara stoisk. Men jag minns från min bardom att jag ofta var sjuk länge, i ett par veckor med feber. Nu var det jobbet med löven som blev halvgjort, maken stupar idag verkar det som. Tack, RC!

          Gilla

  4. Vackert ljus i bilden, skönt att höra att du verkar vara på bättringsvägen!

    Gilla

    • Tack, Susan! Det var ljuset jag föll för, där har vi kanske kopplingen. Det finns ljus. Jag kanske ropade hej för tidigt, men febertopparna verkar ha försvunnit. Nu är det mer en jämn konvalescenttemp.

      Gillad av 1 person

  5. Ser närmast ut som en sån där manettyp. .

    Gilla

  6. C-vitamin…är bra då man är förkyld..hoppas din frossa försvunnit..hoppas att du känner dig bättre nu
    KRAM

    Gilla

    • Frossan har försvunnit, men jag är långt ifrån bra. Bland annat så blir jag alltid däckad av antibiotika. Men ja, bättre än när det var värst mår jag. Det är bara så långvarigt.
      Kram

      Gilla

  7. Bläckfisk på land. Eller spindelhona med äggkartong. Tur att jag bara fantiserar.

    Gilla

  8. …”Men om ni visste vilka intressanta inlägg jag har legat och gjort i halvdvalan!”…
    T.o.m kreativ när du är sjuk och intet kan förmå mer än att sätta spurt på din hjärna.
    Själv har jag haft perioder av sådan art. Så visst är välan norrbottningen av segt virke, så säg?!:)
    Om du läste är jag född i Notviken med en gnutta sameblod i ådrorna.

    Gilla

    • Haha, Barbro, den var bra! Hos mig är det kanske kombinationen av finsk sisu och norrbottnisk sturskhet, men trots det känner jag mig skör. Men segt virke, då associerar jag till enrisfolket som finnarna kallas för. Jo, jag läste att du är från Notviken, jag har en del släktingar där uppöver, som har flyttat ner från Kiruna. En sametjej var en av mina vänner i skolan och jag har nyss fått kontakt med henne igen, vilket är jätteroligt.
      .
      De där kreativa inläggen var väl närmast hallucinationer i feberyra, jag önskar att jag hade talat in dem!

      Gilla

      • Du få ha en bandspelare nästa gång, redo för dval-prat.:)
        Skoj! det där med förnyad kontakt av dem man vet om.
        Skörhet är motsatsen till styrka.

        Gilla

        • Ja, skörhet är motsatsen till styrka. Men det är inget statiskt. Även den starka måste erkänna sin svaghet. Nu är jag skör. Livet har varit tufft. Men jag har en grundstyrka.

          Gilla

  9. Nej, ingenting är statiskt, flukturerar alltid mellan motpoler.
    Livet för min del har oxå varit tufft sen 2008.

    Gilla

  10. Du har hittat ditt superljus igen i den bilden. Rätt plats och rätt tid, det kan du verkligen 😀
    Nu får det vara nog med en sjuk och härjad kropp. Som om det inte räcker med borrelian. Tror inte att jag hade överlevt efter så många dagars feber.
    Hoppas du återhämtar dig nu. Sedan kan du fixa de äkta intressanta inlägg. Ta hand om dig!

    Gilla

    • Och du ser det, Kristallina, tack för det! Du vet hur det är, när man bara orkar gå runt huset får man passa på. Det där med intressanta inlägg var ju bara lite feberhallucinationer, haha! Nu är jag så innerligt trött på att vara sjuk och krafter har jag inga. Det tar tid att återhämta sig. Tack för omtanken!

      Gillad av 1 person

  11. Ditt fina foto fick mig att minnas en alla mina ungdomsförsyndelser.
    Jag var 13 och hade precis börjat i realskolan i Östhammar. Varje måndag och lördag – 1958 gick man i skolan på lördagar – var det obligatorisk morgonbön i kyrkan och kontroll att psalmboken var medförd, övriga dagar hölls morgonbönen i skolan under ledning av antingen missionskyrkan eller baptistkyrkan. Då var det inte så noga med psalmerna.
    Efter att morgonbönen i kyrkan förrättats, skulle vi skynda oss till skolan. Vägen dit gick förbi landsfiskalskontoret och utanför det fanns rosor med dylika nypon. Såna hade jag aldrig sett innan dess. Jag tyckte nyponen påminde om bläckfiskar och plockade med mig några för att försöka lura i mina yngre och lika okunniga bröder att jag hittat ilandflutna bläckfiskar i Östhammarsfjärden. De gick nästan på det men min mor lade sig i detta och gav mig en rejäl utskällning.

    Gilla

    • Haha, vilken lurifax! Jodå, skola på lördagar hade man länge och jag tyckte att skoldagarna blev långa när lördagen blev fri och timmarna lades på de andra dagarna. Och morgonbönen… undrar hur länge den fanns kvar. I aulan och i klassrummet minns jag, men aldrig i kyrkan.
      .
      Ditt upptåg liknar det som barnen med kusiner företog sig på förra landet: de samlade vita vinbär och bluffade att det var snigelägg.

      Gilla

  12. Grönt nypon som liknar en bläckfisk. Väldigt fin bild. Ingen rolig infektion du drabbats av. Hoppas medicinen hjälper så du kan återhämta dej Var rädd om dej.

    Gilla

    • Tack, Anki! Det är på väg att rodna. Nej, den här infektionen kunde jag varit utan. Har haft för mycket av den varan. Tack för omtanken!

      Gilla


Lämna en kommentar