Hämtar kraft

Av: Jag

12 10, 2016

Etiketter:,

Kategori: bilder, fordon, foto, fotografi, foton, photography, photos, rost

28 kommentarer

Bländare:f/5.6
Focal Length:55mm
ISO:1100
Shutter:1/0 sek
Kamera:NIKON D5500

En liten rostrunda laddar batterierna.

28 kommentarer på “Hämtar kraft”

  1. En rostrunda lättar upp tillvaron.
    Får jorden att snurra.
    Härligt motiv.

    Gilla

  2. Den här bilden har jag nyfiket tittat på en lång stund. Försöker komma underfund med exakt vad det är men lyckas inte. Spännande bild!

    Gilla

    • Tack, Christina! Vad roligt att du blev nyfiken! Exakt vad det är vet jag inte, men det är delar från en gammal lastbilsmotor.

      Gilla

  3. Ja det gör det absolut. Jag börjar få rostabstinens och nu blev det ännu lite värre, de har ju städat undan alla mina rostplatser och jag har inte lyckats hitta några nya tyvärr.
    Mycket passande bild till rubriken och jag gillar hur du associerar detta till batteriladdning. Snyggt!

    Gilla

    • Tack, Lena! Rostabstinens är inte kul att ha. Jag har det så väl förspänt med grannbonden på torpet. Han har hur många maskiner som helst och de flesta är väl använda.Jag går aldrig förbi där utan att fastna med kameran. Men…du. Varför inte ta dig till närmaste återvinningsstation?

      Gilla

      • Åh vilken lycka. Problemet med återvinningsstationerna i närområdet är att de är nyligen uppsnyggade och containrarna utbytta till nya glänsande. Soptippen är jag knappast välkommen till med kameran.

        Gilla

        • Nej, vad taskigt! Du får leta efter en skrotsamlare.

          Gillad av 1 person

          • Jag har ett ställe som jag trånar efter, en bondgård med säkerligen ett trettiotal gamla rostiga bilar, men jag har inte lyckats ta reda på vem som bor där än. Jag hoppas jag nån gång ska få möjlighet att fråga vederbörande om jag kan få göra ett besök på hans gård. Vem vet?

            Gilla

            • Det låter häftigt, du får åka förbi och knacka på, ta lite mod till dig. Hen blir nog bara glad.

              Gilla

              • Det törs jag definitivt inte, jag är väldigt feg på det viset. Om jag vore bra på att ljuga kunde jag skulle på att jag åkt vilse, men huset ligger en bit upp på en kulle med öppen åkermark runt om kring och vägen går bara till huset, så det går liksom inte att åka vilse där.

                Gilla

                • Ajdå, det var värre. Du kanske kan skicka sonen att fråga.

                  Gilla

                  • Ha ha ha! Jo, han skulle säkert våga. Å andra sidan är han kanske inte den bästa på att uttrycka sig på ett artigt sätt i vissa lägen…

                    Gilla

                    • Du får träna honom. Eller så gör det inte så mycket om han inte är artig, personen som äger skrotbilarna kanske tycker att det är kul att en grabb kommer och vill titta på bilarna.

                      Gillad av 1 person

  4. Önskar också en laddning då och då….
    Snyggt, de där gamla motordelarna. Gillar rostdelen ovanför som påminner mig också (som Lena) på ett rostställe som är omgiven av många varningsskyltar. Förbjudet! Förbjudet! Förbjudet! Har sett det i nästan 3 år och inte vågat kliva över bommen. Men det lockar ska du veta.
    Gillar motivet och rubriken skarpt!

    Gilla

    • Inte kul med skyltar. Jag blev haffad på en byggarbetsplats en gång och när jag argumenterade så ville de att jag skulle prata med chefen som satt i nåt hus nånstans, men då gav jag upp. Hade ju redan tagit en del bilder.

      Kul att du gillar inlägget, tack Kristallina!

      Gillad av 1 person

  5. Och här har du fyra mindre mellanrum.

    Gilla

  6. Tja folk har sina preferenser, så åt var och en vad var och en vill ha. * försvinner ut i naturen *

    Gilla

    • Så kan man se det. Det kan ju vara en fördel att ha en bredd också, rosten finns ibland närmare än naturen, haha! *Kom just in från naturen*

      Gilla


Lämna en kommentar