Madeleinekakan
Av: Jag
Etiketter:aftonbladetblogg, minnen, spegling
Kategori: bilder, foto, fotografi, foton, natur, personer, photography, photos, speglingar, vatten, vinter
| Bländare: | f/6.3 |
|---|---|
| Focal Length: | 55mm |
| ISO: | 400 |
| Shutter: | 1/0 sek |
| Kamera: | NIKON D5500 |
Bläddrar bland foton som jag tagit för några veckor sedan och plötsligt brister jag i gråt. Bilden, en glödande husspegling i en vintrig å, frammanar minnen av honom som var så viktig för mig, för oss, och som jag förgäves försökte få tag på när min dotter tog studenten. Varför just den bilden triggar fram tankarna och den häftiga sorgen kan jag inte förstå, jag kan inte komma på vad bilden har med honom att göra. Insmugen, inbäddad, gömd bakom alla lagren finns kopplingen, fragmentet, i minnets snåriga vindlingar.
Och jag har fortfarande inte läst Proust.
baraenbildavmig 
Minnet går sina egna vägar ❤
GillaGilla
Så är det. Men oftast kommer man på hur minnet har vandrat.
GillaGilla
Jo, så är det. Färger, dofter, detaljer…. intressant!
GillaGilla
Visst är det. Här blev jag väldigt överraskad och sedan undrande varför jag inte hittar kopplingen.
GillaGilla
Toll !!!
GillaGilla
Danke schön!
GillaGilla
Bitte sehr gerne!! ich dank !!ihnen für die tollen Bilder Empfindung die immer empfehlen sind !!!
GillaGilla
Danke noch ein mal, NZ.
GillaGillad av 1 person
sehr gerne !!!!!!!
GillaGillad av 1 person
Minnen kan dyka upp utan att det finns någon koppling som man kan se. Bilden är så vacker.
GillaGilla
Tack Anki! Så kan det ju vara, men det här var så kopplat till bilden. Även nu när jag tittade på den igen så blev jag ledsen.
GillaGilla
Ja, minnen är förunderliga. De väcks i de mest konstiga situationer. Tänk så mycket som finns lagrat inom oss.
Bilder säger ju också mycket. Det är en väldigt vacker bild med det gula ljuset i vattnet.
GillaGilla
Tack Christina! Visst är det förunderligt, men jag tror ändå att det finns en koppling, något som triggade sorgen, något som påminde om det som varit. Ja, om vi kunde skriva böcker om våra minnen så blev det många.
GillaGillad av 1 person
Vacker bild!
Vissa saker försvinner aldrig från minnet.
Platser, ögonblick, dofter mm etsar sig fast och och när man minst anar knackar det på. Ibland behövs dessa påminnelser för att ”rensas bort” på vägen, en process.
Stor kram!
GillaGilla
Tack snälla Carina! Det är sant, så fungerar det ju. Särskilt dofter kan framkalla minnen. Jag tror precis som du att det är en process och att, som i det här fallet, sorgen gör sig påmind och tar plats ibland för att tumla runt i en och kanske ge nya insikter – eller bara nya frågor.
Kram tillbaka Carina.
GillaGillad av 1 person
Minnet kan ta konstiga vägar och triggas igång av saker man inte förstår … känslor som gömmer sig långt inne i vårt medvetande dyker plötsligt upp … och man kan inte göra annat än följa med.
En fin bild … så vacker med huset som speglar sig.
GillaGilla
Tydligen är det så. Jag har bara inte varit med om en så stark och plötsligt reaktion tidigare och jag är nyfiken på vad som framkallade den. Tack Anki! Färggranna speglingar är vackra men jag skulle nog inte visat bilden utan upplevelsen, har så många andra bilder som vill ha plats på scen.
GillaGillad av 1 person
Minnet och känslor är starka och väldigt sammankopplade. Vissa saker ger oss rysningar fast vi inte förstår varför, mäktigt på sitt sätt. Konstigt på ett annat sätt. Väldigt vacker bild i alla fall. Gråt helar hela kroppen. Cyberkram !
GillaGilla
Ja, det är förunderligt med minnet och minnena. Så är det ju, vissa saker ogillar man starkt utan att riktigt tänka på att det kanske finns ett negativt minne kopplat till dem. Och tvärtom. Jag har en känsla av att mycket av allt som hänt mig tränger fram ur gömmorna, har nog tryckt undan lite för mycket.
Tack för cyberkramen Eva och kram tillbaka.
GillaGilla
♥
GillaGilla
Tack Lena!
GillaGilla
Love it!
GillaGilla
Thank you Harrie? Did you maybe read the text?
GillaGilla
En skön vinterbild på öppna vattnet. Man kan få ihop känslorna ibland av just ingenting också.
GillaGilla
Tack Antonia! Ja, det kan man ju, men jag känner instinktivt att det är något hos bilden som gjorde mig så ledsen.
GillaGilla
Tanken kommer kanske fram till slut.
GillaGilla
Jag hoppas det.
GillaGilla
Vi har en komplex hjärna. Någon koppling finns där som triggade igång sorgen och känslor. Även om du inte kan ”se” den.
Då är det dags att läsa ”På spaning efter den tid som flytt”.
GillaGilla
Ja, jag är övertygad om att det är så, det finns något där som jag inte kan komma på. Det var en så intensiv upplevelse, som ett meddelande som blixtrade till och försvann.
.
Jag skulle verkligen vilja ta mig an bokverket, men jag känner att jag då borde göra det på franska. Det är bara det att min franska är så rostig så jag vete tusan om jag klarar det.
GillaGillad av 1 person
Förstår dig. Jag kan ingen franska och då kan jag läsa en översättning. Fast är det en tysk författare läser jag det endast på tyska och en svensk på svenska. En och annan engelsk bok blir det ibland men bara tunna böcker. Kunde flytande engelska men när jag fick lära mig svenska för över 30 år sedan försvann en hel del där.
GillaGilla
Jag förstår att du läser tyska författare på ditt hemspråk. Jag har tyvärr inte alltid läst finska författare på finska men när jag började med det så blev jag så otroligt berikad. Franska var det så länge sen jag läste, men jag borde ju ta det som en utmaning. Kruxet är, som du vet, att jag numera har svårt med pappersböcker över huvud taget. Just nu är det både koncentration och ögon som krånglar. Böcker på engelska har jag aldrig kommit igång med att läsa, har bara läst några enstaka. Äldsta barnbarnet började med det för flera år sedan, hon är sexton nu, hon läser det mesta på engelska och även sonen min. Lite avundsjuk är jag. Men jag har faktiskt läst ett par böcker på tyska en gång i tiden! Lite tråkigt att man tappar sina språkkunskaper, men det gäller ju att underhålla dem.
GillaGillad av 1 person
Snyggt med den röda speglingen.
/Skvitt
GillaGilla
Tack Skvitt. Men här hänger texten intimt ihop med bilden.
GillaGillad av 1 person
Vasse go!
/Skvitt
GillaGillad av 1 person
❤ Fint skrivet
GillaGilla
Tack Kerstin!
GillaGilla
Ich habe den Text nicht richtig verstanden/ I didn’t get the text somehow…
aber das Foto ist großartig/ the pic is great indeed.
GillaGilla
Thank you so much! It’s not so easy to understand, but I’ll tell you. I presume you have heard about the Madeleine cookie/biscuit and Proust’s novel. When I saw this photo, I started to cry. Somehow it reminded me about my very good friend who died many years ago, but I don’t know how. I can’t find anything in the picture that would tell me why I suddenly thought of him and became so sad.
GillaGillad av 1 person
Madeleine and Proust were unknown to me. But I read a bit about it right now.
I think such pain is covered somehow deeply and it only needs a tricker to let experience the pain again.
It’s always a sad loss. Not to be able to talk to such a good friend again.
I wrote that in my simple english witjhout using a translator.
GillaGilla
Yes it was a very sad loss. He was important to me, like a big brother, and to my husband as well. As I wrote, I am not able to find the trigger in my picture. Maybe I will some day. Thank you for your nice comment! Your english is good, we are in the same boat, using english although we are not natives.
GillaGillad av 1 person
I didn’t know that you are a woman.
Sad losses: My younger brother left me behind 2005. I wasn’t able to share my tears with anybody at this time. They all covered in their own pain, it seems.
GillaGilla
Do you know it now? I could have a husband being a man. But yes, mother of tree, grandmother of five.
.
Life isn’t easy when we loose our friends and relatives. Of course it’s very hard to loose a sibling, I hope you have good memories of him now and if you cry you have someone who comforts you.
GillaGillad av 1 person
I sometimes talk to his closest friend about him. I sent a picture from him as a young man to his daughter on the day of his death.
GillaGilla
It’s good to have someone to share with and to remember with. Nicely done of you to send the picture to his daughter.
GillaGillad av 1 person
Se seems to have coped with the loss. Regarding her little brother, I don’t know.
GillaGilla
But you are there for them, your niece and your nephew.
GillaGillad av 1 person
The contact to the nephew is not that strong.
GillaGilla
Pity. But life is like that.
GillaGillad av 1 person
Vackert Jag! Visst är det fantastiskt vilka känslor naturen och ett foto kan framkalla hos oss.
GillaGilla
Tack Annica! Ja, men det var väldigt speciellt med just detta foto och jag vet inte varför.
GillaGillad av 1 person
Visst är det underligt, precis som du säger, vad var det som plockade fram dina känslor med just den här bilden…var det ljuset, färgen eller motivet, spännande är det 🙂
GillaGilla
Det stör mig att jag inte kan komma på det.
GillaGillad av 1 person
En dag så kanske svaret kommer.
GillaGilla
Jag hoppas det!
GillaGillad av 1 person
Jag hann inte slutföra min kommentar…naturen är som balsam för själen och gråten är bra, den ska ut. Kram ❤
GillaGilla
Naturen hjälper och helar, helt klart. Jag tror som du, jag har nog en massa som bara är intryckt och bortträngt under åren och som pockar på att få komma fram och behandlas.
GillaGillad av 1 person
Så kan det vara Jag. Gå och sätt dig vid en forsande bäck på våren, låt dina minnen/känslor komma fram…släpp på trycket, öppna dina dammar och låt allt vatten skölja bort det du behöver rensa bort.
GillaGilla
Bra tips Annica! Nu har jag inga bäckar i närheten, men det går nog kanske att leta fram en.
GillaGillad av 1 person
I bilden ser jag ett rött hus med vita fönster. Uppochner. Rännstensbrunnen i förgrunden blir till husets skorsten. Vad bilden speglar ur ditt förflutna kan jag däremot så klart omöjligt läsa ut. Lindblomste är för övrigt överskattat. Doften av blommande lindar däremot: min ungdoms Norrköping! 🙂
GillaGilla
Ser nu att föremålet i förgrunden inte är en rännstensbrunn. Men ändå.
GillaGilla
Ja, jag skrev i texten att det är en husspegling men det är nog mer åt det orangea hållet. Det vore ett under om mina läsare såg kopplingen och inte jag, haha. Lindblomste har jag aldrig druckit men det var väl kakan som framkallade minnena hos Proust. Har du läst böckerna? Vi har alla våra doftminnen, det låter härligt med doften av blommande lindar. Skorstenen är nog ett metallbeslag av något slag.
GillaGillad av 1 person
Nej jag har inte heller läst Proust men i somras gjorde vi ett kort stopp i Cabourg. Ännu ett oskrivet blogginlägg, för övrigt. 🙂
GillaGilla
Jag kände inte till Prousts koppling till Cabourg. Säkert har jag läst det någon gång men glömt.
GillaGillad av 1 person