Vad glittrar/glimmar /glänser /gnistrar i din värld? Vad är din guldkant, ditt gyllene ögonblick, var ser du glansen, ljuset, glädjen, glimret? Vad glimtar till och ger din dag ett extra skimmer?
Nu har jag uppdaterat mig med att se på en massa vackra bilder på din blogg, igen.
Jag undrar en sak. När jag tar foton så blir de väldigt stora i original. Och när man minskar ner dem så blir de lite ”skrynkliga” liksom, kontrasten gör att det ser grynigt ut. Hur gör du för att få in den rätta storleken på ditt foto? Sen har ju jag ett annat bloggtema än du har och det gör också att mina bilder blir mkt mindre. Gör att jag inte har så mkt lust att lägga in dem, eftersom det är ett evigt plotter innan de blir så pass bra som de kan bli.
Tack, Gloria! Vad roligt att du har kollat runt och tycker om dem! Det jag gör med mina bilder och som funkar är att jag mejlar dem till mig själv via iPhoto som jag har på min Mac. Då kan jag välja om jag vill ha dem i verklig storlek, stora, mellanstora eller små. Jag tar dem oftast stora och då blir de ungefär 3-400 kb. Dessförinnan har jag ofta beskurit dem. Det här bloggtemat är ju ett fototema, men nackdelen med det är att det bara tar ett foto i taget. Jag har ibland tänkt att jag skulle öppna en blogg till, där jag kan ha fotoserier som jag ju gillar att ta, men jag kommer aldrig så långt. Hoppas att du får till det, jag är inte så bra på att ge tips!
Mitt program följde med datorn. Jag känner inte till IrfanView. iPhoto är ett enkelt program, men det räcker för mig som inte gör så mycket med bilderna. Men Dela-funktionen är alltså väldigt bra till att krympa fotona med.
Tänk vad man kan göra med ljus och is! Jag tänkte pröva göra något liknande idag men hittade inget bra ställe där det stämde med ljuset och den våta bakgrunden. Du har ju en hel nebulosa där på din bild!
plötsligt känns det lite sorgligt att is och snöglittret försvinner alltmer, egentligen minns jag att samma sak händer varje vår !! jag börjar uppskatta snö och is då de är på smältgränsen ..gillar den tiden .
extra skimmer just i dag är att jag hittade fler glansiga nystan brodyrgarn ,guldig ,grön .och blå som jag tror passar som inlägg i den nya väven..pärlgarn tror jag t.o.m att det heter
I mitt liv är det oftast så att guldkanterna får jag vara med och skapa själv. Ingen kommer knackar på min dörr och säger ”vill du ha guldkant på ditt liv”? 🙂
Guldkant är bl a god mat, trevliga vänner, se en ny plats, återse en plats, hålla makens hand, pussas!, vinna i ett spel (haha), skratta gott, vandra i solen, få fisk (!), träffa människor jag tycker om (kan vara vänner), lyssna på musik jag gillar, se resultatet av en ansträngning, läsa en god bok, när jag och maken är lediga samtidigt mitt i veckan och inte har något inplanerat, vinst på lotten, värme!, att få omtanke!!! Och en hel del saker till.
En del kostar inget. En del är kanske vardagliga småsaker, men jag skulle inte vilja vara utan dem! De är ju det jag älskar, små lysande fragment av livet!
Jag hoppas att du min vän ofta får guldkant på ditt liv!
Varmaste kramarna och allt gott till dej!
Vilken härlig lista du fick ihop! Det mesta kan jag instämma i, men jag fiskar inte, spelar inte spel och har haft en lång period där jag inte tålde musik. Nu är jag extra glad åt att kunna längta till att försjunka i en bok igen, även om jag inte orkar läsa så länge. Att träffa folk, kunna bjuda hem dem, har också varit riktigt svårt ett tag, men det lossnar nog också. Sen är det väldigt speciellt, tycker jag, när jag plötsligt hittar något helt nytt att fotografera, då glömmer jag tid och rum eller såna stunder som när frosten kom eller stunden ensam på isen i solen när allt var rent, vitt, bländande vackert. Då skimrar det, bokstavligen. Sen är det mina små, den tredje generationen som skänker lycka. Ett bastubad hör också till livets glädjeämnen, och de magiska ögonblicken har varit att i oktober/november sitta och se ut över vattnet efter ett dopp i ett kallt hav, när kroppen ångar, månen lyser över vattnet och granen susar. Att flyta på rygg i en sommarå, att sommarbada mitt i nattmörkret, att se vackra växter dyka upp här och var, insekter, fjärilar, fåglar… och skogen. Snö, is, sol, vatten, skog. Konst ger en guldkant och vackra detaljer i arkitektur. Glas. Vackert förfall… Resor till nya ställen, att äta av sommarens bär, sitta ensam i en blåbärsskog, svaga, knappt förnimbara dofter… mammas leende… att få feedback från människor som jag har mött i livet och i mitt yrke… och på bloggen.
Varm kram
Tack, Svante, det är ju roligt att du tycker det. Men det finns inga som helst krav på att uttrycka sig på ett speciellt sätt, jag ville bara höra vad som skimrar för dig.
Härliga saker det med! Jag kände att jag kunde skriva spaltmeter, och jag kan skriva under på alla dina förslag utom de kalla baden. Jag vet att många saker tar på krafterna, men de ger också. Ger enormt. Och fotograferingen är en enda gigantisk guldkant. 🙂 Tredje generationen har jag ännu inte nått till. Ska bli kul!
Det gäller ofta att kunna se en liten guldkant i en stor vardag, så man inte missar *ler*
Kramisar och allt gott till dej!!
De kalla baden lär vara slut nu, de tillhör den sommarstuga norröver som ma och pa hade och som vi syskon förmodligen inte klarar av att ha kvar. Det är nog viktigt att ta sig tiden att bara vara i det man befinner sig i, att vara närvarande, då kommer det till en, det som ger glädje.
Kram
.. min glimt känns lite för slarvigt.. larvig.. då jag läst era skimrande ögonblick jag får ta och tänka igenom den där frågan mer noggrant , just det skulle kunna ge ett meningsfullt skimmer åt min dag ..just i dag
ändå är det speciella färger och färgkompositioner ..på paletter ,i garn ,i trädgården ,kläder foton ,stämningar i naturen,vissa djur .mossor ..ja och gamla själfulla saker som kanske kan kallas förfall osv som gör mej livsmotiverad ,tröstar och ger skimrande glädje ögonblick ,får mej att känna mej mer intensivt levande
måla , sjunga ,spela zittra ..sjungit i kör ..det var ljuvligt ..men i vinter har vi haft uppehåll ..(en kurs planerad till i april)
och sen människor som det går att lekfullt spånande samtala med ,prata minnen och upplevelser..som ger av sej själva som inte är beräknade , manipulerande ..mest bara ute för att impa ..eller ha makt över ..nu ska jag fortsätta fylla på den där listan för mej själv
Din glimt var väl just precis ett sånt där glädjeögonblick som jag menar! Ja, färger betyder förstås mycket och för mig är färger i trädgården inte samma som dem jag har inne. Mossor skriver du och jag tänker just på mossgrönt eller olivgrönt som följt mig som favoritfärg. Gamla själfulla saker – där sa du det – de har en själ! Sången var med mig länge, men jag har förlorat rösten, kämpar med en oförklarlig heshet, kraxar ändå ibland med barnbarnen när jag inte kan låta bli. Hmmm, dessa förluster som måste vägas upp så att det inte tippar över och man sjunker, då hjälper skimmerstunder.
Jag màr bra, har bràkat med banken i en mànads tid nu och nu verkar det lösa sig för mig iaf, fast visst màste jag spara ett tag till… Internet fungerar igen…
Tack, Maria! Jag blev lite orolig när det var så tyst på din blogg. Hoppas att allt ordnar sig. Det är inte lätt att vara utan nät när man är van vid att ha det.
Kram
baraenbildavmig 
Vad fin bild. Coolt med kort skärpedjup.
Nu har jag uppdaterat mig med att se på en massa vackra bilder på din blogg, igen.
Jag undrar en sak. När jag tar foton så blir de väldigt stora i original. Och när man minskar ner dem så blir de lite ”skrynkliga” liksom, kontrasten gör att det ser grynigt ut. Hur gör du för att få in den rätta storleken på ditt foto? Sen har ju jag ett annat bloggtema än du har och det gör också att mina bilder blir mkt mindre. Gör att jag inte har så mkt lust att lägga in dem, eftersom det är ett evigt plotter innan de blir så pass bra som de kan bli.
Har du några tips?
GillaGilla
Tack, Gloria! Vad roligt att du har kollat runt och tycker om dem! Det jag gör med mina bilder och som funkar är att jag mejlar dem till mig själv via iPhoto som jag har på min Mac. Då kan jag välja om jag vill ha dem i verklig storlek, stora, mellanstora eller små. Jag tar dem oftast stora och då blir de ungefär 3-400 kb. Dessförinnan har jag ofta beskurit dem. Det här bloggtemat är ju ett fototema, men nackdelen med det är att det bara tar ett foto i taget. Jag har ibland tänkt att jag skulle öppna en blogg till, där jag kan ha fotoserier som jag ju gillar att ta, men jag kommer aldrig så långt. Hoppas att du får till det, jag är inte så bra på att ge tips!
GillaGilla
Tackar för tipsen. Jag har beskurit själv med gratisprogrammet IrfanView.
GillaGilla
Mitt program följde med datorn. Jag känner inte till IrfanView. iPhoto är ett enkelt program, men det räcker för mig som inte gör så mycket med bilderna. Men Dela-funktionen är alltså väldigt bra till att krympa fotona med.
GillaGilla
Tänk vad man kan göra med ljus och is! Jag tänkte pröva göra något liknande idag men hittade inget bra ställe där det stämde med ljuset och den våta bakgrunden. Du har ju en hel nebulosa där på din bild!
GillaGilla
Ja, tänk! Nu har alla isar i trädgården tinat, så nu får det bli vårblommor framöver.
GillaGilla
plötsligt känns det lite sorgligt att is och snöglittret försvinner alltmer, egentligen minns jag att samma sak händer varje vår !! jag börjar uppskatta snö och is då de är på smältgränsen ..gillar den tiden .
extra skimmer just i dag är att jag hittade fler glansiga nystan brodyrgarn ,guldig ,grön .och blå som jag tror passar som inlägg i den nya väven..pärlgarn tror jag t.o.m att det heter
GillaGilla
Sitter här på väg i säng, men lossnar inte ur soffan. Så roligt att du hittade vackra garn att väva med!
GillaGilla
Kommer att tänka på mina kampfiskars skumbon…
Hemikram
GillaGilla
Det kan jag tänka mig!
Kram
GillaGilla
I mitt liv är det oftast så att guldkanterna får jag vara med och skapa själv. Ingen kommer knackar på min dörr och säger ”vill du ha guldkant på ditt liv”? 🙂
Guldkant är bl a god mat, trevliga vänner, se en ny plats, återse en plats, hålla makens hand, pussas!, vinna i ett spel (haha), skratta gott, vandra i solen, få fisk (!), träffa människor jag tycker om (kan vara vänner), lyssna på musik jag gillar, se resultatet av en ansträngning, läsa en god bok, när jag och maken är lediga samtidigt mitt i veckan och inte har något inplanerat, vinst på lotten, värme!, att få omtanke!!! Och en hel del saker till.
En del kostar inget. En del är kanske vardagliga småsaker, men jag skulle inte vilja vara utan dem! De är ju det jag älskar, små lysande fragment av livet!
Jag hoppas att du min vän ofta får guldkant på ditt liv!
Varmaste kramarna och allt gott till dej!
GillaGilla
Vilken härlig lista du fick ihop! Det mesta kan jag instämma i, men jag fiskar inte, spelar inte spel och har haft en lång period där jag inte tålde musik. Nu är jag extra glad åt att kunna längta till att försjunka i en bok igen, även om jag inte orkar läsa så länge. Att träffa folk, kunna bjuda hem dem, har också varit riktigt svårt ett tag, men det lossnar nog också. Sen är det väldigt speciellt, tycker jag, när jag plötsligt hittar något helt nytt att fotografera, då glömmer jag tid och rum eller såna stunder som när frosten kom eller stunden ensam på isen i solen när allt var rent, vitt, bländande vackert. Då skimrar det, bokstavligen. Sen är det mina små, den tredje generationen som skänker lycka. Ett bastubad hör också till livets glädjeämnen, och de magiska ögonblicken har varit att i oktober/november sitta och se ut över vattnet efter ett dopp i ett kallt hav, när kroppen ångar, månen lyser över vattnet och granen susar. Att flyta på rygg i en sommarå, att sommarbada mitt i nattmörkret, att se vackra växter dyka upp här och var, insekter, fjärilar, fåglar… och skogen. Snö, is, sol, vatten, skog. Konst ger en guldkant och vackra detaljer i arkitektur. Glas. Vackert förfall… Resor till nya ställen, att äta av sommarens bär, sitta ensam i en blåbärsskog, svaga, knappt förnimbara dofter… mammas leende… att få feedback från människor som jag har mött i livet och i mitt yrke… och på bloggen.
Varm kram
GillaGilla
Du är ju inte bara fotokonstnär, du är ju ordkonstnär också, så fint du utryckte dig om ditt liv grejar inte jag.
Svante
GillaGilla
Tack, Svante, det är ju roligt att du tycker det. Men det finns inga som helst krav på att uttrycka sig på ett speciellt sätt, jag ville bara höra vad som skimrar för dig.
GillaGilla
Härliga saker det med! Jag kände att jag kunde skriva spaltmeter, och jag kan skriva under på alla dina förslag utom de kalla baden. Jag vet att många saker tar på krafterna, men de ger också. Ger enormt. Och fotograferingen är en enda gigantisk guldkant. 🙂 Tredje generationen har jag ännu inte nått till. Ska bli kul!
Det gäller ofta att kunna se en liten guldkant i en stor vardag, så man inte missar *ler*
Kramisar och allt gott till dej!!
GillaGilla
De kalla baden lär vara slut nu, de tillhör den sommarstuga norröver som ma och pa hade och som vi syskon förmodligen inte klarar av att ha kvar. Det är nog viktigt att ta sig tiden att bara vara i det man befinner sig i, att vara närvarande, då kommer det till en, det som ger glädje.
Kram
GillaGilla
Tja! mina tre inlägg på min blogg idag belyser en del av just det.
Svante
GillaGilla
.. min glimt känns lite för slarvigt.. larvig.. då jag läst era skimrande ögonblick jag får ta och tänka igenom den där frågan mer noggrant , just det skulle kunna ge ett meningsfullt skimmer åt min dag ..just i dag
ändå är det speciella färger och färgkompositioner ..på paletter ,i garn ,i trädgården ,kläder foton ,stämningar i naturen,vissa djur .mossor ..ja och gamla själfulla saker som kanske kan kallas förfall osv som gör mej livsmotiverad ,tröstar och ger skimrande glädje ögonblick ,får mej att känna mej mer intensivt levande
måla , sjunga ,spela zittra ..sjungit i kör ..det var ljuvligt ..men i vinter har vi haft uppehåll ..(en kurs planerad till i april)
och sen människor som det går att lekfullt spånande samtala med ,prata minnen och upplevelser..som ger av sej själva som inte är beräknade , manipulerande ..mest bara ute för att impa ..eller ha makt över ..nu ska jag fortsätta fylla på den där listan för mej själv
GillaGilla
Din glimt var väl just precis ett sånt där glädjeögonblick som jag menar! Ja, färger betyder förstås mycket och för mig är färger i trädgården inte samma som dem jag har inne. Mossor skriver du och jag tänker just på mossgrönt eller olivgrönt som följt mig som favoritfärg. Gamla själfulla saker – där sa du det – de har en själ! Sången var med mig länge, men jag har förlorat rösten, kämpar med en oförklarlig heshet, kraxar ändå ibland med barnbarnen när jag inte kan låta bli. Hmmm, dessa förluster som måste vägas upp så att det inte tippar över och man sjunker, då hjälper skimmerstunder.
GillaGilla
Jag har svarat dig ang. Vargobservationen på min blogg.
Svante
GillaGilla
Jag såg det.
GillaGilla
Fin bild!
Jag màr bra, har bràkat med banken i en mànads tid nu och nu verkar det lösa sig för mig iaf, fast visst màste jag spara ett tag till… Internet fungerar igen…
Kram
GillaGilla
Tack, Maria! Jag blev lite orolig när det var så tyst på din blogg. Hoppas att allt ordnar sig. Det är inte lätt att vara utan nät när man är van vid att ha det.
Kram
GillaGilla
Wow!
GillaGilla
Ja, det glittrade så att man blev bländad!
GillaGilla
🙂
GillaGilla