Alla ogråtna tårar.

Av: Jag

21 07, 2011

Etiketter:, , ,

Kategori: bilder, foton, natur, sommar

22 kommentarer

Bländare:f/2.8
Focal Length:8mm
ISO:200
Shutter:1/0 sek
Kamera:FinePix F30

En droppbild till. Men den här gången är det mina ogråtna tårar. Nu är måttet rågat. Jag kom till min mor idag på hennes vårdboende. Hon låg på golvet och skrek på hjälp. Om det vore första gången. Två gånger har hon brutit sig, arm och axel, en gång låg hon i en blodpöl när jag kom… Hon har ett brott på axeln, då ska hon inte kunna falla obemärkt ur sin rullstol! 

22 kommentarer på “Alla ogråtna tårar.”

  1. Usch. Hur kan det bli såhär?
    Varför är de så underbemannande?

    Jag förstår att du blir förtvivlad och arg, man kan ju inte vara där alltid! man lämnar ju över dem i deras vård…skit.

    Gilla

    • Det är vinsten som är viktig hos privata vårdbolag. Därför är de underbemannade. Så är det. Vi hade ett möte för tre veckor sedan, där vi sa att nu ser vi framåt om man tar tag i saker på allvar. Det hjälpte tydligen inte och nu har jag fått nog, nu anmäler jag. Men jag är psykiskt helt utmattad, tar det aldrig slut, kan jag inte lita på att mamma har det bra?

      Gilla

  2. Det är skamligt att våra äldre inte ska kunna få en värdig och säker sista tid. Jag blir så ledsen när jag hör sådant här. Privatisering har ju bara lett till att allt blivit sämre. Du gör helt rätt som anmäler!
    *styrkekramas*

    Gilla

    • Tack Imsy, behöver styrkekramarna och tar tacksamt emot dem. Jag har Googlat och sett att företaget, Kosmo, har fått många klagomål. Jag ska också försöka få någon tidning att skriva om detta. Min kommun gjorde en vinst på 90 miljoner under de senaste åren på att lägga ut äldreomsorgen på dessa lägstbjudande företag. Sen ska dessa förtag göra en vinst dessutom. Vad blir det då kvar att ge de gamla?

      Gilla

  3. Jag har ju själv arbetat med dementa människor och jag vet att de kan falla och inte kan ta sig upp. Det borde man veta även på dagens vårdboenden. Som personal försöker man vara förutseende och försöker hitta metoder att hålla uppsikt och kunna förhindra fall men det förutsätter att det finns tid till det. Är det för många boende att hjälpa hinner man inte. Det kan bara lösas genom att ha friskare boende – det går inte för dem sköter hemtjänsten – eller fler personal. Det går att ha fler personal men det tar på vinsten. Inom äldrevården tycks pengar ha ett högre värde än såväl de äldre som personalen.

    Anmäl dem! Anmäl dem på kommunen som har tillsynsansvaret! Tvinga dem att prioritera om! Kommunen kommer inte att skjuta till mera pengar och kräva bättre kvalitet på det de får av vårdentreprenörerna förrän Länstyrelsen hotar med vite. Det är ett medvetet val av kommunerna att ligga på lägsta möjliga kostnad, gärna under den nivån och så länge det bara går. Man ligger där tills man motvilligt tvingas upp!

    Gilla

    • Jag har också arbetat med dementa människor en period av mitt liv. Det mesta jag såg/upplevde då var gott och respektfull omhändertagande under gällande omständigheter. Inte anade jag detta.

      Jo, att en person som kan röra sig faller, får man ta med i beräkning, men att man inte kan ordna att en till häften paralyserad människa är trygg i sin säng eller sin rullstol är en allvarlig brist och ytterst är det ett ansvar för chefen på boendet. Men verksamhetschefen håller nog på att jobba ihjäl sig, hon är inte ledig ens på sin semester för det anställs ingen vikarie. Det är vinsten som spökar. Man räknar bland annat kallt med att anhöriga följer sina gamla till undersökningar, röntgen och annat, då går det inte åt någon personal till det. Jag har blivit uppringd från akuten från en desperat person som tigger mig om att komma och avlösa henne, hennes pass är slut, hör mor ropa på mig i bakgrunden och får stålsätta mig för att inte rusa dit. För jag är sjuk. Jag har blivit uppringd och ombedd att följa med på röntgen efter alla dessa fall och när jag svarat nej fått höra att de inte har personal, att jag sätter dem i sjön, i princip. Och så vidare. Nu räcker det. För en månad sen hade vi ett möte och det har inte blivit bättre. Du har helt rätt i att det är kommunen som ska pressas, men nånstans måste jag börja och frågan är hur mycket jag orkar. Jag väntar på samtal från chefen, efter det ringer jag till äldrekontoret.

      EDIT
      Nu har jag satt igång det hela, nu får jag vänta och se vad som händer. Har suttit flera timmar i telefon.

      Gilla

  4. Återigen mycket vacker bild med tårdroppar på strå.

    Gilla

  5. Man blir så otroligt arg. Hur KAN någon driva ett företag så cynisk, eller en kommun för den delen. Hur kan de sova på nätten? 😦 Nu menar jag inte personalen, de brukar göra så gott de bara kan men de kan ju inte jobba ihjäl sig för luslöner heller.

    Kan du kanske ta kontakt med andra anhöriga? Om ni blidar en grupp för påtryckning blir ni MYCKET starkare. Det borde alla såna omsorgsenheter ha, en anhöriggrupp som kan stötta varann och vara varandras ögon och öron. Och axlar.

    Lycka till!

    Gilla

    • Ja, arg blir man! De flesta i personalen jobbar väldigt bra, men sen finns vissa som inte skulle få jobba med folk som är beroende av dem och som inte kan försvara sig. Även detta är chefens ansvar. Jag orkar nog inte bilda en anhöriggrupp. Nu har jag gjort en anmälan på äldrekontoret och nu börjar det nog hända något. Kanske kontaktar jag någon som kan skriva om det också.

      Gilla

  6. Det är jättehemskt. Verkligen! Har själv jobbat ett par år inom äldreomsorgen. Det finns inga ursäkter för att din mamma ska behöva fara så illa!
    Vacker bild!
    BS: Ja, jag har fått det, en har ännu inte hunnit lägga ut några bilder tagna med det. (”gammal kommentar, köttet i misstagsinlägget är fotad med den)
    Blir otroligt glad för bildberömmet! Tack! Jag tyckte som dej, rödbetsbladen blev finfina 🙂
    Ibland blir det så. Jag har också missat chanser, det är så retligt!
    Kramelikramar och Allt gott till dej!!

    Gilla

    • Ja. Nu har jag satt igång något, så får vi se vart det leder. Kankse väntade jag för länge med att anmäla, hoppades att allt skulle ordna sig.
      Ja, det är samma dag som de andra dropparna, tack för berömmet, men det var bara att gå runt och kika efter motiv och koncentrera sig.
      Svarar på resten hos dig.
      Kram

      Gilla

  7. Sånt ska inte kunna hända. Ändå händer det. Ständigt händer sån som inte får hända…
    En mycket vacker bild!

    Gilla

    • Ja, så är det. Men vad gäller det här så har jag satt igång något och då får vi se vad det blir. Roligt är det inte.
      Tack, Andromeda!

      Gilla

  8. […] Mycket vatten har runnit under broarna sedan jag skrev det här inlägget:  https://baraenbildavmig.wordpress.com/2011/07/21/alla-ogratna-tarar/ […]

    Gilla

  9. ahh ..läser det här också under din ljuvliga bild underbart att det tydligen ändå kan gå att nå fram ..

    Gilla

  10. Vacker bild som jag ”gillade” innan jag läst texten. Känner så med dig.

    (Och nu ser jag att inlägget är ett år gammalt.) Har något hänt sedan dess?

    Gilla

    • Det är väl skrivet i juli? Det som har hänt berättar jag om i Vatten har runnit under broarna. Tack för bildberöm och medkänsla.

      Gilla

      • Ja det var slarvigt av mig att tolka det som ett år då det var i somras. Men jag hittar inte ditt inlägg Vatten under broarna, trots att jag googlade det. Direktlänk, tack!

        Gilla

  11. Och då menar jag att länken du angav ovan i ett svar till en annan person inte heller ledde mig rätt.

    Gilla

    • Ojdå. Scrolla ner till Senast inlagt. Där finns rubriken Vatten har runnit under broarna. Där ska du komma till mitt senaste inlägg, jag testade nyss.

      Gilla


Lämna en kommentar