Men in trees.

By: Jag

Jul 20 2015

Taggar:

Kategori: Bilder, bildserie, Foto, Foton, Personer, Photos, Sommar, träd

41 kommentarer

Aperture:f/7.1
Focal Length:29mm
ISO:100
Shutter:1/200 sec
Camera:NIKON D60

Denna sommar går i de fällda trädens tecken. Ni minns kanske att jag skrev om spåren efter bondens trädfällning och Vattenfalls hänsynslösa härjningar. Mycket bedrövad, närmast uppgiven har jag varit och inte vetat hur det skulle gå att få någon ordning på tomten igen. Men vi hittade till slut en lösning. Vi lät måla torpet och de två målarna åtog sig röjningen också. Det är en glädje att se folk som vet vad de gör jobba. Effektivt, energiskt och med vackert resultat. Mina gröna rum har omvandlats till en park. Stenmurarna till grannarna på ömse sidor har kommit fram i dagen, luft och ljus ger nya stigar och nya perspektiv. Jag kan andas igen, känner mig lättare om hjärtat. Hur mycket plånboken lättar vet jag inte i skrivande stund.

Men det räckte inte med det. Vi mellanlandade i stan och lämnade röjarna att fortsätta sitt jobb på torptomten. Väl i stan väntade nästa chock: den stora vackra sälgen hade rämnat och hotade grannens lekstuga. Det var bråttom att få tag på någon som kunde åta sig eländet. Bara att hoppas att alla inte var på semester. De som fick jobbet var duktiga arborister och det var åter en fröjd att se proffs i arbete, hur de lade snitten med sågen för att styra grenarna att inte falla på lekstugan eller den andra grannens plommonträd. Jag har än inte sett hur det ser ut när sälgen inte finns där och känner mig lite ledsen över att mista det fina insektsträdet och alla videkissarna på våren, men grannarna kanske blir nöjda. Bilderna är från sälgfällningen, jag förmådde inte ta några bilder på torpet medan allt pågick.

41 comments on “Men in trees.”

  1. En hel del elände med andra ord. Men det är bra med förändringar också, och snart vänjer sig ögat till de nya.
    Jag gillar den sista bilden jätte mycket. Det är sorgligt men finns nåt vackert i den som ändå tilltalar.

    Gilla

  2. Oj! Som sagt, tur att det finns proffs som kan ta hand om det. Kommer nog bli bra, bara man vänjer sig vid de nya ytorna som kommer fram. Kram

    Gilla

    • Ja, det händer en hel del både här och där. På torpet är vi nog ganska förvånade över hur något så gott kunde komma ur förödelsen. I stan, ja, det var snabba ryck och än har jag inte sett hur det ser ut.
      Kram

      Gilla

  3. Jag gillar bilderna alltså. Det kommer antagligen att kännas ovant när något så stort försvinner, så jag hoppas du kommer att vänja dig vid nymodigheten.
    Svante

    Gilla

    • Tack, Svante! Jag har laborerat med tanken att vara utan sälgen. Den växte sig stor och ja, den kanske skuggade grannarna. För några veckor sedan upptäckte jag att jag plötsligt kunde se igenom den. Då var den alltså på väg att rämna men jag förstod inte att det var så farligt. Nu är den borta i alla fall. På torpet har det ju varit stor förödelse, så stor att jag inte vetat hur jag skulle hantera det. Men nu är det löst. Dyrt blir det, men det fanns inget alternativ.

      Gilla

  4. Ja, det är väl både på gott och på ont med trädfällning. Alltid nån som blir glad för färre löv och mera ljus medan andra saknar skuggan träden ger, insekter, fåglar och mycket annat.
    Men det växer ju nytt igen, och ibland behövs röjning. Nu vet jag inte hur det var i ert fall så jag vill inte lägga mig i för mycket för då kan jag såra någon.
    Kram!

    Gilla

  5. The times they are a-changin.
    Gillar det röda inslaget i bilderna.

    Gilla

  6. Då blir det bra till slut…

    Gilla

  7. Det är helt otroligt att det så ofta blir flera problem samtidigt. Ännu värre när det blir två likartade problem på två ställen. Bilderna är ändå vackra. Men i trees och men at work.

    Gilla

    • Tack, Kristallina. Det hopar sig ibland och jag har känt mig utmattad. Men at work skulle du ha sett här på torpet. De var så snabba och energiska: röjde, brände, kapade, kvistade, klippte, jobbade och slet. Och blick hade den äldre för hur det kunde bli vackert av förödelsen. Makalöst.

      Gilla

      • Har man tur för man äkta proffs till jobbet. Vet hur det är att känna sig utmattad. Kämpar fortfarande, efter 16 månader, med myndigheter och annat efter min mans död. Det tar aldrig slut. Blir snart tokig. Tror mig, jag vet! Allt tar slut någon gång så det kan bara bli bättre. Låt oss tro på det!

        Gilla

        • Det är otroligt att det ska behöva vara så svårt med myndigheterna. Jag har skrivit det förr; man ska väl inte jämföra eländen, men det du har upplevt det vill man inte att någon ska vara med om. Hoppas att det kan lätta snart på något sätt.

          Gilla

  8. Allt faller inte av sig själv och än mer sällan på rätt plats. Det är en sak att fälla träd i skogen och en helt annan att fälla träd på villatomter i stadsmiljö. De du anlitat verkar dock veta hur det ska gå till.
    I den förunderligt föränderliga värld vi nu lever i är nog den ständigt pågående utvecklingen den enda konstansen.

    Gilla

    • Nej, på rätt plats faller inte allt av sig självt. Helt klart väldigt sällan i alla fall. Sälgen gav ingen tid att fundera, det var bara att agera. De första vi kontaktade kunde inte frakta bort trädet och antydde att de flesta hade semester. Så vi kände oss glada över att få tag på de här duktiga arboristerna. De som jobbade på torptomten visste hur man röjde och hade öga för vad som ytterligare skulle tas bort för att det skulle bli vackert resultat. Men innan vi hittade den lösningen förtvivlade jag många gånger. Ibland skulle jag vilja hejda tiden och utvecklingen. Bara vara i det som är.

      Gilla

  9. Men kära nån, nu måste det väl ändå vara dags för en hel del masa positivt och tur fram över för din del. Trädfällningar och värk, operationer och väntan, var det inte nån fuktskada också? Jag hoppar verkligen att det vänder. Kram på dig!

    Gilla

  10. Hej! Jag vet inte hur ska jag tacka dig för de fina fina ordet. Tack för de fina fina ordet, de görde min dag. Kul att se en härlig tjej som dig. Tack till Gud att jag fick hitta din härlig blog och en trevlig person som dig.Hoppas att du blir aldrig mobbad av människor. Ha en bra dag.

    Gilla

    • Tack, Puspita och hoppas att du också kan få ha det bra! Nu var det rätt länge sen jag var tjej, jag är mormor till fyra banbarn, men ung i sinnet.
      Detsamma!

      Liked by 1 person

  11. Jag minns en filmsnutt på TV för minst 10 år sedan, men minns det som det var i går.
    En man satt på en stor gren, halvvägs ut och sågade av den yttre biten på grenen han satt på. Jodå, han satt på rätt sida. Och han hade säkrat sig med lina. Men när grenen var avsågad fjädrade resten upp med en hiskelig fart och mannen for helt hjälplös som en jojo upp och ned. Det var så dråpligt att jag höll på att skratta ihjäl mig. Jag kiknade av skratt och kunde knappt andas.
    Man ska inte skratta åt sånt, men det gick inte att låta bli och vad jag vet så klarade mannen sig utan skador.

    Kram!
    /Skvitt

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: